Vi har tagit bort puts i ett rum i vår skånelänga. Vi vill lerklina väggarna. Men har gjort några upptäckter.
1, bakom putsen upptäckte vi sprickor i väggen, det finns sprickor i två hörn av rummet och ytterligare en spricka i väggen. Kan vi bara täppa igen detta med lerbruk eller är detta något oroväckande som borde åtgärdas på annat sätt. Huset är från 1800-talet mer än så vet vi inte. Inga tecken på korsvirke. Det vi hittar är en blandning av soltorkad lera och bränt tegel.
När vi tog bort puts så blev det också ett glapp mellan vägg och golv och här går det att på vissa ställen gräva lite med handen och då hittar vi jord, golvet är träplankor (som har blivit vågiga) under det är det gjutet med cement/betong. Under det gjutna lagret ser det ut som något svart tunt lager (papp?). Sen verkar det vara jord. På ett ställe, vid ett hörn är det som ett litet hål längst ner där man kan gräva med handen och då är man alltså nere i grunden(?) och jorden känns inte helt snustorr, inte heller blöt. Men det luktar jord.
Vi har mycket vi behöver göra med huset och försöker hitta en lagom balans för att ro allt i hamn. Vill alltså inte göra för mycket arbete i ”onödan”.

Svar:

Henrik Nilsson

Jag är murare sedan 30 år tillbaka med egen verksamhet och det är som murare jag hittade kärleken till gamla hus. När jag jobbat i några år fick jag upp ögonen för saker man kunde ställas inför när man arbetade i gamla hus: Varför fungerade inte de nya produkterna som översvämmade byggmarknaden? Varför var husen byggda på liknande vis, fast de inte låg i närheten av varandra?

Snart insåg jag att för att närma mig husbyggnadsprinciperna fick jag leta i helheten under den period som husen byggdes. Hur levde folk och vad levde de av? Vilka material fanns att tillgå?

Jag är aktiv i ett flertal lokala föreningsnätverk och inser att de lokala skillnaderna som finns i landet är viktiga. Länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen är viktiga av just den anledningen. Vi kan hjälpa till med ett av de första och bästa hjälpmedlen för att åstakomma bättring – studiet av vår egen lokala/regionala byggnadskonst.