I Byggnadskultur nr 3/2008 skrev Karina Ekstrand om hur engagerade personer stoppade rivningen av kvarteret Oktanten i Göteborg. Men vad hände sedan? Hur såg vägen till återbruk ut? Antikvarie Martin Lindholm berättar här att den var både lång och svår.
Återbruk kan vara roligt också! En uppskattad variant är att ta en byggnad som uppförts för en specifik funktion och ge den ett helt nytt innehåll. Det går att återanvända kvarnar, vattentorn, gasklockor och elverk eller som i det här fallet ett magasin. Per Arne Ivarsson berättar här hur Mem fick sitt nya vandrarhem.
Vad driver oss att söka skönhet? Och var hittar vi den? För konsthistorikern Lars Sjöberg blev det i 1700-talet.
En specialsatsning på kolonistugor har bidragit till bevarandet av stugbebyggelsen.
Att ta hand om ett övergivet hus kan bli ett långt åtagande, men lönen för mödan kommer.
Nu har det återuppstått – det lilla 1770-talshuset på Långvinkelsgatan i Helsingborg. Restaureringsprocesen tog fyra år. Adam Katzeff berättar.
Hur går det med renoveringen av Vårholma säteri? I Byggnadskultur nr 3 2005 berättade Simone Johannisson om problem och glädjeämnen i samband med sitt renoveringsprojekt. Här får vi veta vad som har hänt sedan förra sommaren.
Familjen von Ehrenheim på Grönsöö slott har avstått från framtida anspråk på arv till förmån för ett långsiktigt bevarande av en av Sveriges få levande och sammanhållna kulturmiljöer. Här berättar Jacob von Ehrenheim som driver egendomen idag om den juridiska och ekonomiska modell som gör det möjligt att driva företaget vidare med full kontroll och med den kulturhistoriska helheten i behåll.
Först gällde det en övergiven bondgård i Skåne, som blev en fin fritidsbostad. Sedan följde det ena huset efter det andra, alla »med visst renoveringsbehov«, som mäklare brukar säga. Men välj rätt hus och ta goda råd.
