Frågeställare: Jonas
Vi har köpt ett missionshus i Småland från ca 1870-tal, som vi varsamt vill renovera till ett fritidshus. Huset har trästomme, troligen någon form av plankstomme. Huset har stengrund och är troligen tillbyggd i två delar, också här med stengrund. I de tillbyggda delarna är grunden ventilerad, men det saknas trossbotten. Luftrummet ner till mark är ca 30-40 cm. Ursprungligen har golvet bara bestått av träplankorna på 3 cm, men man har senare lagt in linoleumgolv + masonit och träfiberskivor på trägolvet. När vi har tagit bort linoleumgolvet så är träplankorna delvis fuktiga i den ventilerade delen, men virket är friskt. I den oventilerade delarna är träplankorna torrare, men rötskadat på ett par punkter. Vad kan vi göra åt de två konstruktionerna? Behöver vi gräva ut? Kan man tilläggsisolera den ventilerade konstruktionen utan att bygga trossbotten? Kan man använda Leca eller annan fyllning i den oventilerade delen (jag har hört att Leca kan vara problematiskt med tanke på hussvamp)? Vad tror ni om att leva med golvet som det är, med tanke på uppvärmning och golvdrag, etc? Vi vill flytta kök och toalett, vad ska vi tänka på då?
Svar:
Det är lite vanskligt att tvärsäkert besvara en sån här fråga utan att ha besiktigat huset. Men du skall få några ledtrådar på vägen.
Ett klassiskt problem med äldre trägolv i bottenbjälklag är att man stoppar materialens hygroskopiska egenskaper genom täta skikt, i ditt fall linoleum, masonit osv. Plastmattor och täta, tjocka färgskikt är ännu värre. De rum som hade torra golv kanske inte hade lika täta ytskikt eller så var klimatet under golvet inte lika fuktigt. Kanske beroende på att utrymmet inte var ventilerat. Rötskadorna kan härröra från äldre skador. För att undvika fuktproblem är det bäst att behålla golvtiljorna fria. Lämplig behandling är såpskurning.
Fuktproblem i grunden beror nästan alltid på felaktig avrinning från takvattnet, tex stänkande stuprör utan markavlopp, eller för hög relativ luftfuktighet i grunden.
Första åtgärden är att se till att vatten utifrån inte kan rinna in mot grunden genom bra avrinning och att marken lutar bort från huset ca 1-2 meter.
Nästa steg är att med hjälp av en hygrometer fastställa om luftfuktigheten i grunden är för hög. Varm sommarluft som kommer in i grunden och kyls av kan tex ge avsevärda kondensskador.
Det finns olika metoder att isolera grunden beroende på husets förutsättningar. Jag rekommenderar dig att köpa vår Energibok (http://www.byggnadsvard.se/energiboken) där olika lösningar och olika isoleringsmaterial finns beskrivna.
När man isolerar ett bottenbjälklag minskar man uttorkningen i grunden från spillvärmen. Därför är det viktigt att välja rätt metod. Tänk på att det är bra att kunna inspektera den färdiga konstruktionen och mäta fuktigheten med en hygrometer.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
