Beskrivning
Det sägs att vi lever i ett av världens mest sekulariserade länder. Religionen spelar allt mindre roll för allt fler och i kyrkorna gapar bänkarna tomma. Innebär det att vi inte längre har något behov av andliga rum? Knappast. Stillhet, tid att tänka, att hitta känslan av att vara en del av något större har kanske aldrig varit så viktig som i dag. Många, inte bara aktivt troende, hittar denna andlighet i hus som har en särskild betydelse för dem. Ofta, men inte nödvändigtvis, gamla och kulturhistoriskt intressanta byggnader.
Det här numret av Byggnadskultur ägnar vi åt just dessa hus och rum. Åt det jättelika kulturarv som utgör Svenska kyrkans alla byggnader, men också små kyrkkåtor i Lappland, gamla missionshus i Närke och Västerbotten och antroposofernas hus och gårdar i Sörmland. Vi berättar också om hur nöden blev uppfinningarnas moder när gravkorsen på två kyrkogårdar i Dalarna skulle restaureras och om återuppbyggnaden av den nedbrända kyrkan i Södra Råda i Västergötland.