Vi har ett torp (1870/90-tal, troligtvis) där vi bor de flesta helger, med mullbänk under golvet i halva huset, dvs kök och sovkammare. Jag antar att golvet i den andra halvan (vardagsrum och hall), renoverades någon gång sedan huset byggdes, då där är torpargrund och till synes nyare golvbrädor.

Mullbänken i köket, främst, har satt sig på sina ställen, men inte lika mycket överallt. Enligt snickaren som lagade en skadad del av syllen under diskbänken, så är där ”ett stort hål”. Vi planerar att öppna golvet där igen och bara fylla på med lämpligt material för att fixa draget. Är detta en bra tillsvidare-lösning?

Vi har dock även ett ännu mer akut och ihärdigt problem, nämligen möss. De tar sig säkerligen delvis in genom diverse håligheter i stengrunden, mot mullbänken liksom torpargrunden. Det är inte läge för oss nu att fixa hela mullbänken, inklusive lerklina från insidan som jag tror man helst borde göra. Det verkar heller inte görbart – eller särskilt snyggt – att täppa till alla hål med t ex stålull, så då är min fråga: Kan dessa hål i stengrunden muras igen från utsidan, utan att det rubbar mullbänkskonstruktionen? I så fall hur och med vad?

Svar:

Beträffande drag under golvet kan ni läsa mer i artikeln Isolering och snygga friser som redogör för golvdragsproblem. Det är viktigt att det är fyllt med hygroskopiskt material upp till golvbrädorna.

Beträffande grunden kan man täta utifrån med lerbruk eller hydrauliskt kalkbruk som är lite mer motståndskraftigt mot regnstänk om ytan är väderutsatt. På sikt är är invändig tätning bättre men möss har en förmåga att hitta väldigt små håligheter. Ett heltäckande gnagarskydd är  mer effektivt och stålull i utsatta håligheter kan också fungera bra. Eller en bra katt.

Byggnadsvårdsföreningen

Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.