Vid ihållande regn rinner det in vatten i källaren och jag tänker att källarens väggar inte mår så bra av för mycket vatten.
Källaren är utgrävd i efterhand någon gång 40-50 talet tror jag. Min tanke är att dränera ca 4-6 från huset och gräva ner till källaren golv ca 1 m ner från marknivå.
Marken hos oss är 3m lera och sedan havssand. Det finns även en moränås på tomten en bit från huset.
Att dränera en bit från huset tänkte jag skulle vara skonsammare för husgrunden samt att jag hoppas hålla leran tillräckligt fuktig för att undvika sättningar.
Svar:
Man vill i normala fall mycket riktigt undvika fukt och vatten i källare. Men det förekommer mot förmodan grunder och källare på fuktig mark i äldre hus som ändå har fungerat bra, även med periodvis fritt vatten i källaren. Är fukt/vattenproblemen nya? Har det lett till skador? Annars kan man överväga att inte göra alltför stora åtgärder utom att övervaka eventuella förändringar över tid.
På 1880-talet var källare murade med natursten. Då är det lämpligt att lägga dräneringsdiken en bit ifrån byggnaden eftersom det annars kan bli sättningar och rörelser i murverket. Om källarmuren är anlagd på rustbädd får diket inte vara så djupt att rustbädden torkar. Det är också viktigt att det är frånfall från huset så att regn- och eventuellt takvatten inte rinner in mot husgrunden.
Om källaren är utgrävd på 1940-50-talen kan murverket vara utfört i någon form av cementkonstruktion. Om denna är i byggnadens ytterkant går det sannolikt att dränera intill grunden.
En utförligare text om grunder finns i Byggnadskultur nr 1 2024.
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
