Tänkte klä väggen i ett ouppvärmt timmerhus med masonit, inte spänna papp, inte lerklina. Vill ha en tunn skiva som följer timret. Är en 3 mm tjock board (träfiberskiva) lika bra? Hittar inte masonit där vi har huset. Tänkte sen spackla skarvarna och tapetsera. Finns det bättre lika enkla lösningar? OSB? Plyfa?
Vi holder på at renovere en gammal skola i Småland. Där har vi behov for at få mere ljus på vinden, som er 20*8 meter och bare med fönster i gavlarne. Vi vil gerne sætte gamla gjutjärnsfönster op – men tränger hjälp til at hitte ret model…
På byggnadsvårdslägren ingår en rad intressanta hantverksinslag men tyvärr mer sällan spismurning och kakelugnsuppsättning. Jag och säkert många med mig skulle gärna vilja veta var i landet man kan anmäla sig till en kurs för att lära sig hur man tar ner samt sätter upp en gammal kakelugn.
Hej vill veta för och nackdelar med järnvitriol på träfasaden. Spelar det någon roll vilket träslag panelen har. Bör man komplettera med något annat skydd? Finns det risk för missfärgning på grund, hängrännor mm. Tacksam för svar! Vänligen Maria
Normalt målades inte skafferier och andra skåp invändigt. Nymålad linoljefärg luktar tills den är helt oxiderad. Det är viktigt att måla riktigt tunna lager och låta färgen torka ordentligt mellan strykningarna. Skafferier är i regel mycket välventilerade eftersom de har en egen ventil. Om du ändå är orolig kanske du kan placera livsmedel i förslutna kärl under de första veckorna tills lukten har försvunnit.
Jag bor i ett flerbostadshus från 1930 med självdragsventilation och även stockholmsventilation (dvs både tilluft och frånluft i badrummet). Nu höjs röster för att installera fläktar för att öka frånluften, även direktpåkoppling av köksfläktar diskuteras om vi har separata pipor som tillåter detta. Vad finns det för fallgropar när man gör så radikala förändringar i ventilationen?
