Fasadmosaik kan omfogas och bevaras
Johanna Hadmyr berättar här hur man kan göra när mosaikbitar eller hela sjok har lossnat.
Johanna Hadmyr berättar här hur man kan göra när mosaikbitar eller hela sjok har lossnat.
Rundvik i Västerbotten är samhället som till stora delar är byggt av masonit. Här fanns nämligen den första svenska masonitfabriken. Trots att materialet nu har 60-70 år på nacken har byggnaderna åldrats väl. Västerbottens museum har studerat hur masoniten kan underhållas, repareras och renoveras.
Att se skiftningarna i ett munblåst fönsterglas är en skönhetsupplevelse.
De kalkavfärgade fasaderna är idag en minoritet i våra stadsmiljöer. Kalkfärgen används nästan uteslutande på byggnadsminnen och annan värdefull bebyggelse. Men fram till mitten av 1900-talet var kalkfärgen det vanligaste på putsfasader, från de enklaste gathusen till de ståtligaste stadspalatsen. Med erfarenhet från ett nyligen avslutat projekt spår Johanna Hadmyr en renässans för kalkfärgen även i den vardagligare bebyggelsen.
Plattor av keramik, bränd lera, har tillverkats i tusentals år. Vi har dem på väggar och golv i badrum och kök. Vi ser dem på fasader, på golv i offentliga byggnader, i bassänger. Till vardags kallar vi väl ofta alltihop för kakel. Men byggkeramik kan indelas i olika grupper beroende av råvaror, tillverkningsteknik och egenskaper.
Betong är ett byggnadsmaterial med mycket god beständighet. Detta beror bland annat på betongens höga alkalitet (basisk, pH-värdet är större än 13) och en fortgående hydratation (cementets reaktion med vatten) av cementkornen i betongen. Båda dessa fenomen leder till en ökning med tiden av såväl hållfasthet som täthet och därmed också beständighet.
För tio år sedan ansåg kulturmiljövårdare att betong över huvud taget inte gick att reparera. Idag har vi en mer nyanserad bild – kunskapen om betongreparation har ökat betydligt. Men kunnandet är dåligt spritt inom branschen, skriver Christer Molin.