Beskrivning

Ofta tänker vi på kulturarvet som stillastående. Något som stadigt förankrar oss i vår historia i en föränderlig värld.

Men människan har i alla tider rört sig – av fri vilja eller av tvång – och våra byggnader med oss.

Själva rörelsen utgör en annan del av kulturarvet; flyktigt och inte alltid lätt att få syn på eftersom det hela tiden ändras och anpassas efter nya förhållanden. I det här numret av Byggnadskultur tittar vi närmare på detta rörliga kulturarv. På byggnaderna som rests kring flyg och bilar och parkerna som planterats kring järnvägen. På båtar som sjunkit och timmerhus som flyttats. Och på de vagnar och tält som tillhört dem som aldrig fått stanna så länge på en plats att deras kulturarv blivit synligt för andra: romerna.