Grundlig fråga gällande modern mullbänk/krypgrund

Jag och min sambo håller på med planeringen av att flytta ett stort (13×11, med två våningar och en rymlig vind) timmerhus. I nuläget står huset på en väldigt fin krypgrund (uteluftsventilerad med öppna ventilhål, dessvärre inga ventiler) med huggna grundstenar. Huset skall uppföras på en plats där marken består av granitberg, inte mycket jord och placerat på en höjd så att vatten kan rinna ifrån huset naturligt. Har pratat med en arkitekt som vurmar väldigt mycket för modern mullbänk (med Hasopor/skumglas istället för jord), men det känns lite läskigt utan det där fina krypgrundsutrymmet som gör det lättare att inspektera grundens skick, och göra eventuella framtida reparationer. Så, vad är för och nackdelarna med modern mullbänk och modern krypgrund? Uteluft eller inneluftsventilerad krypgrund? Vad kan vi göra så att huset överlever i minst hundra år till?

Ett annat frågetecken vi har funderat över är hur det är vanligt att man isolerar marken om huset ska stå på ett berg. Det kommer ju in fukt från eventuella sprickor i berget, och vi skulle behöva få en liten uppfattning om hur mycket markförberedelser vi behöver göra (och med vilka material) mer än att bara jämna ut marken.

Svar:

Jag förespråkar alltid de beprövade metoderna