Nytt avsnitt av Byggnadsvårdspodden

Varför byggde hälsingebönderna enorma, praktfullt utsmyckade hus som de själva nästan inte bodde i? Och hur tar vi bäst hand om detta säregna kulturarv i dag?

I det här avsnittet av Byggnadsvårdspodden har Lars Anders Johansson rest till Hälsingland för att träffa Lars Nylander, antikvarie vid Hälsinglands museum och forskare med inriktning på hälsingegårdarnas väggmåleri. Samtalet spelas passande nog in hemma hos Nylander – i en stor hälsingegård med elva uthus och bevarade väggmålningar.

Hälsingegårdarnas historia visar sig vara full av överraskningar. De stora husen var inte i första hand bostäder utan festhus, uppförda för livets stora högtider och framför allt bröllop. Till vardags kunde familjen bo betydligt trängre i ett mindre hus intill. Föreställningen att gårdarna byggdes av osedvanligt förmögna bönder är också en sanning med modifikation. Ändå satsades enorma resurser på byggnader, hantverk och målade interiörer. Varför?

Lyssna på avsnittet här

Festhusen som blev världsarv

Hälsingegårdar har en lång historia och kan ses runt om i landskapet. År 2012 valdes sju gårdar in på UNESCO:s världsarvslista. Samtalet handlar om hälsingegårdarnas framväxt, byggnadsskick och sociala funktion, om timmermännen och målarna som skapade dem och om hur moden från städerna och Dalarna omformades efter hälsingarnas smak. Vi följer också gårdarna genom 1800- och 1900-talens ombyggnader och diskuterar vad autenticitet egentligen innebär i hus som förändrats av generation efter generation.

Slutligen blir det byggnadsvård på allvar: Vad bör den som köper en hälsingegård bevara? Vad kan förändras? Varför är tak och grund viktigare än att börja renovera interiören? Och varför kan det ibland vara klokast att helt enkelt låta ett gammalt rum vara i fred?

Medverkande i avsnittet

Lars Anders Johansson, författare och journalist samt styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen
Lars Nylander, antikvarie vid Hälsinglands museum