Jag undrar om ni har något bra bra tips på läsning gällande åtgärd av vittrande källarytterväggar. Vilka undersökningar bör göras? Vad jag förstår är dränering och avledning av vatten från källarväggarna nummer ett. Om det inte går kan man använda offerputs för att kristalliseringar ska ske i putsen istället för i teglet. Hur gör man med befintliga färg- och putsskikt. Bör dessa kontrolleras för att se om det räcker att ta bort det som sitter löst eller kan man behöva ta bort allt innan man putsar med lämplig offerputs? Kan man (eller bör man) skicka in prover för analys någonstans? Räcker det att välja en puts som heter offerputs eller behöver man särskilja egenskaper i olika marknadsförda offerputser? Vid byggnadsvård, kanske man vill ha en äldre variant av puts? Kalkputs? Kan man isblästra väggen för att få bort allt löst och vittrande tegel till en viss styrka och sedan lägga på ett lager offerputs? Behöver underlaget primas på något sätt? Finns det något annat man bör tänka på utöver att lämpligt klimat invändigt är runt 75% för att inte processen ska ske för snabbt men ändå minimera risken för påväxt.
Svar:
Jag är murare sedan 30 år tillbaka med egen verksamhet och det är som murare jag hittade kärleken till gamla hus. När jag jobbat i några år fick jag upp ögonen för saker man kunde ställas inför när man arbetade i gamla hus: Varför fungerade inte de nya produkterna som översvämmade byggmarknaden? Varför var husen byggda på liknande vis, fast de inte låg i närheten av varandra?
Snart insåg jag att för att närma mig husbyggnadsprinciperna fick jag leta i helheten under den period som husen byggdes. Hur levde folk och vad levde de av? Vilka material fanns att tillgå?
Jag är aktiv i ett flertal lokala föreningsnätverk och inser att de lokala skillnaderna som finns i landet är viktiga. Länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen är viktiga av just den anledningen. Vi kan hjälpa till med ett av de första och bästa hjälpmedlen för att åstakomma bättring – studiet av vår egen lokala/regionala byggnadskonst.