Vi har precis köpt ett hus, 1 och 3/4-plan med mansardtak från 1920-talet. Fasaden är reverterad och original. Källaren finns under hela huset och är för tillfället oisolerad och med 1 samt 2-glasfönster. Övriga fönster är bytta till moderna 3glas-fönster av tidigare ägare. Vindsbjälklaget är isolerat med 10-15 cm sågspån. Taket består av tegel lagt på läkt som är spikad direkt på spåntak, utan annat tätskikt. Huset värms i dagsläget upp av direktverkande el-radiatorer samt eldstäder på båda plan.
För att förbättra uppvärmningsekonomin samt inomhusklimat/ komfort i huset så funderar vi på att (tilläggs)isolera källare i samband med dränering (den är mycket fuktig idag), likaså isolera vindsbjälklag med t.ex. kutterspån alt. cellulosa/ lösull och fuktspärr samt installera vattenburen värme från luft/bergvärmepump alt. fjärrvärme. Vi är oroliga för försämrad ventilation, kondensation och annan problematik som kan uppstå.
Vad är den generella rekommendationen utifrån ovan beskrivning samt hur skulle man kunna gå vidare för att med expert-hjälp av olika kompetenser (vilka?) hitta och justera in den bästa lösningen?
Svar:
En utvändig dränering och bortledning av takavvattningen i markavlopp brukar vara effektivt för att göra källaren torrare. I och med att det blir torrt längs källarens yttersida och i murverket kommer det också att isolera, det är ju fukten som leder bort värmen. Modern cellplastisolering är vanlig men materialet är miljöovänligt och det kan förekomma problem med tex myror. Kolla referenser från äldre projekt. Invändig isolering i källaren är lite knepigare eftersom det bromsar uttorkningen och fuktvandringen genom murverket. I princip skulle det vara överdelen av källarväggen ovanför marknivå som kan isoleras men det gör att det blir svårt att inspektera eventuell fukt i murverket. En extra fönsterbåge, gärna med lågemissionsglas, i 1-glasfönstren kommer ytterligare att förbättra isoleringen i källaren.
Många moderna treglasfönster är helt täta om de saknar ventiler och förutsätter ventilationssystem i husen. Ett alternativ är att ta upp vanliga 15×15 cm ställbara väggventiler i de rum där det behövs. Det finns tidstypiska ventilationsgaller att köpa. Eldstäder och frånluftskanaler från kök- och badrum brukar klara frånluften. På sommaren när det är lika varmt ute som inne kan det behövas fläktförstärkning om man inte vädrar med fönstren. Om det skulle visa sig att det inte är tillräckligt kan man öppna eventuella, tidigare igenmurade kanaler och förse dem med ställbara frånluftsdon så att det går att reglera luftflödet.
Tilläggsisolering på vinden med cellulosafiber brukar vara lönsamt och skonsamt för huset, det är dock viktigt att det blir tätt så att luft inte kan sippra upp från bostadsvåningen och kondensera på vinden. Lägg en heltäckande vindtät duk eller vindpapp under isoleringen och täta med lindrev vid genomföringar och konstruktionsskarvar. Mät gärna den relativa luftfuktigheten på vinden med en enkel hygrometer under ett år för att se om det finns behov av ventiler i gavlarna eller tätning mot bostadsvåningen. Diagram för mögelrisk finns i artikeln På säker grund. Läs mer om vindsisolering i artiklarna Tilläggsisolera – men inte för mycket och Vindsisolering och vindsinredning. Om spåntaket är i bra skick fungerar det bra som undertak. I och med att vinden är öppen finns möjlighet att se eventuella läckor. Det nedre takfallet med parallelltaksisolering går inte att inspektera. Vid en framtida omläggning av takpannorna kan man lägga en takduk eller oljehärdad masonit mellan spån och tegel som extra säkerhet.
Att installera ett vattenburet värmesystem med värmepump är en bra energieffektivisering men är också en större och dyr åtgärd. Rådgör med en oberoende konsult innan ni anlitar en entreprenör. Glöm inte att be flera om offerter och begär referenser.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
