Vi bor sedan ett år tillbaka i ett tvåvåningshus med källare byggt 1935 och utbyggnad gjord 1950-1960 samt 2015. Ventilationen grundar sig på självdrag men denna torde ha försämrats efter åtgärder från tidigare ägare och nu senast oss själva. Huset tilläggsisolerades (ytterväggar och tak) ca 2015 då även nya treglasfönster sattes in. Fram till i mars värmdes huset upp mha en pelletspanna, men nu sker uppvärmning med bergvärme. I samband med nödvändig dränering valde vi dessutom att tilläggsisolera husgrunden.
I källaren finns det gamla pannrummet, tvättstuga, förråd (utbyggnad 50-60-tal) och ett större öppet utrymme (förstorades vid utbyggnad 50-60-tal). På bottenvåningen finns hall, vardagsrum (delvis utbyggd 50-60-tal), kök (utbyggnad 50-60-tal) och badrum. På övervåningen finns tre sovrum varav det ena är genomgångsrum till ett av de andra (tidigare kattvind, utbyggt 2015).
I dagsläget sker tilluft genom fönsterventiler i två av fyra fönster i vardagsrummet och köksfönstret på bottenvåningen. Dessutom genom läckage via kanske främst fönstren och dörren i källaren som är de gamla och via farstun som inte är isolerad och där dörren från farstun in i huset inte är helt tät. Frånluft sker via en fläkt i badrummet som är fuktstyrd och via köksfläkten och genom självdrag via skorstenen antar vi. På vinden sitter en ventil i vardera kortsida av huset.
På övervåningen står luften nästan stilla, särskilt i det inre sovrummet (gamla kattvinden) som man kommer till via genomgångsrummet. Vi tror även att vinden kan fara illa av att vi inte har någon ordentlig ventilation på övervåningen. Vi tittade upp på vinden idag där det ligger fullt med gullfiberisolering. Vi kunde inte se någon påväxt.
Hur ska vi tänka för att få till en bra ventilation i huset, särskilt övervåningen, utifrån nuvarande förhållanden? Är det särskilda ventiler som användes på 30-talet som vi kan använda för att det ska passa estetiskt? Vi har för övrigt för avsikt att ordna torkmöjlighet i tvättstugan och där sätta in en frånluftsfläkt. Hur kommer den att påverka? Vi undrar även om vi bör byta isoleringen på vinden mot isolering av cellulosa? Vi vet inte om det finns ångspärrar i tak och väggar.
Svar:
Självdragssystem fungerar i princip bara om man har en varm skorsten som det eldas i kontinuerligt. Och sommartid behöver man oftast ventilera ytterligare genom fönster. Samtidigt har självdragssystem stora fördelar, framför allt för att den inte behöver dyr teknik som behöver servas och bytas med jämna mellanrum. I självdragshus med eldstäder blir det också bra drag i skorstenen i och med att ny luft kan sippra in runt fönster och dörrar efter behov. Är huset helt tätt behöver man oftast komplettera med separat tilluft till spisen eller kakelugnen. Om man man få självdragssystemet att fungera så är det alltså fördelaktigt. Ventilationsbranschen brukar dock rata självdrag eftersom det är svårt att beräkna och energieffektivisera.
I ert fall verkar det som att frånluften behöver förstärkas i ovanvåningen. Den uppvärmda luften stiger och skapar ett övertryck högt upp i huset och måste kunna ta sig ut för att det skall bli luftomsättning. Ofta täpptes skorstenens frånluftskanaler till i samband med att eldstäder togs bort. Kanske går det att öppna en kanal från nån gammal eldstad eller kakelugn med en högt placerad (och ställbar) ventil igen? Genom att inventera skorstenen brukar man kunna hitta en lämplig kanal. Det kan dock vara lite trixigt eftersom kanalen kan byta plats på vägen upp genom skorstenen och man vill inte ta upp hål i en kanal som används längre ned i huset. Anlita en erfaren skorstensfejarmästare. Mer om skorstenen finns att läsa i artikeln Har du koll på kanalerna? Annars brukar frånluften i övervåningen ske genom badrummets frånluftsventil. Men ni kanske inte har ett badrum på övervåningen? När frånluften är tillgodosedd är nästa steg att ordna med tilluft i sovrummen. Det finns flera lösningar men ofta förespråkas en ställbar ventil under fönstren och ovanför radiatorn som värmer upp friskluften och samtidigt stoppar kallras från fönster. Den utvändiga delen av ventilen kan maskeras i omfattningen under fönsterblecket och invändigt finns s.k. karmventiler.
I och med att ni har tagit bort pelletspannan och bytt till täta fönster kan det hända att ni kommer att behöva fler åtgärder, till exempel en skorstensventilator eller reglerbar frånluftsfläkt. I såna fall bör ni anlita en expert på ventilation för att göra en anpassad åtgärd. Tänk på att experten helst inte skall ha eget vinstintresse i åtgärden, annars kan det bli dyrt och omfattande. Den utförda tilläggsisoleringen har mindre betydelse för husets ventilation, även oisolerade väggar är ju normalt vindtäta.
Beträffande vinden så behöver det inte vara ett problem med mineralullen. Den ligger ju där och om ni inte har hög fuktighet eller mögelpåväxt så kan man låta det ligga till den dag ni vill energieffektivisera eller göra någon annan åtgärd. Ställ en hygrometer på vinden och övervaka klimatet, figuren nedan visar mögelrisk vid olika temperaturer och luftfuktighet. Om luftfuktigheten är för hög beror det sannolikt på att varm inomhusluft kommer upp på vinden genom någon hålighet och kondenserar när den kyls ned. Försök i sådana fall lokalisera var håligheten finns och täta. Om påväxten skulle vara jämt fördelad kan det vara aktuellt att lägga en heltäckande ångbroms under isoleringen. I det fallet kan det vara en poäng att sanera bort mineralullen när ni ändå måste hantera den och fylla på med cellulosafiber istället.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
