måndag, 08 december 2008
Sedan mer än 20 år tillbaka är det lag på varsamhet mot byggnaders kulturvärden. Många fastighetsägare hanterar också sina hus varsamt. Men de som har insyn i bygglovshanteringen vet att många ovarsamma ändringar släpps igenom. Lagen tillämpas inte, och så har det varit länge. Karlstad är den första kommun som anmälts för detta, och frågan är vad som händer nu. Paul Hansson har sökt svaren.
Bakom anmälan står Operation Karlstad, närmare bestämt Peter Sörensen. Han bor i Karlstad och är länsombud i Värmland för Svenska byggnadsvårdsföreningen. Att säga att Peter Sörensen är engagerad är ett understatement, han är en eldsjäl och han brinner, som en fackla för en del, en blåslampa för andra. Han deltar aktivt i stadsbyggnadsdebatten, han skriver, fotograferar, guidar, startade Operation Karlstad med hemsida och senast bloggen Byggnadsvårdsnytt.
Han tröttnade på att se hur hus efter hus hanterades illa och till slut anmälde han sin hemkommun till länsstyrelsen för ”bristande efterlevnad av Plan- och bygglagens (PBL) varsamhetsparagrafer”. Anmälan omfattar hela elva olika punkter på brister i hanteringen av kulturvärden, alltifrån kompetens till handläggningsrutiner.
Peter tar upp mycket av det som många redan vet, men inte låtsas om och sällan gör något åt. Det är som kejsarens nya kläder – Peter säger att kejsaren är naken och att alla nu ser det. Vad bristerna lett till exemplifieras i anmälan med fyra fall. Det handlar om ovarsamma ändringar som byte av äldre fönster och dörrar, originalpaneler m m. I ett av fallen var ärendet ett pågående svartbygge.
Svårigheter på länsstyrelsen
Magnus Ahlstrand är biträdande enhetschef på länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet och den som handlägger anmälan. Jag frågar honom hur den hanteras?
– Anmälan är ett tillsynsärende här hos oss, vi har ett tillsynsansvar över kommunernas bygglovgivning.
– Hur utövar ni det?
– I ärlighetens namn så är det svårt med tillsynen av bygglovgivningen. Bara i Karlstad kommun beslutas ca 2 000 bygglov per år. Då går man på det man får kännedom om. Det är lättare att utöva tillsyn över planeringen, planerna är betydligt färre och vi får in alla till länsstyrelsen.
– Operation Karlstad har påtalat brister tidigare i mer allmänna ordalag och vi har sagt att om ett ärende ska kunna behandlas så måste bristerna konkretiseras. Det har föreningen nu gjort i fyra fall. Vi skriver nu till kommunen och begär att de i sak ska bemöta det som står i anmälan samt inkomma med handlingar i de fyra ärendena.
– Vad kan hända när ni är klara?
– Länsstyrelsen har inga egentliga sanktionsmöjligheter utan när vi återrapporterar enligt regleringsbrevet kan våra lagstiftare bedöma om kommunen hanterat i enlighet med Plan- och bygglagen, och välja att se över den. Det handlar främst om 3:e kapitlet om varsamhet m m i paragraferna 10, 12, 13 och 17 samt 10:e kapitlet om ingripande och påföljder vid överträdelse.
– Vad tror du att anmälan i övrigt kommer att leda till? Ändringar i lagen?
– Lagstiftningen är det egentligen inget fel på, det är i tillämpningen det brister. Så en förhoppning är väl att det blir en skärpning av denna och att det gäller generellt. Sedan tror jag att upphandling av ombyggnader är en stor del av problemet. Där bedöms sällan kompetensen att hantera kulturmiljövärden, det är priset som avgör. De som projekterar och bygger ser ofta ombyggnader med nybyggnadsögon.
Kommunen ligger efter
Marie Eddeborn är plan- och byggchef på stadsbyggnadsförvaltningen i Karlstad. Jag frågar hur hon ser på Operation Karlstads anmälan?
– Karlstad är väl varken bättre eller sämre än andra kommuner, men vi är på gång att bli bättre. Som många andra ligger vi efter i detaljplaneringen.
– Peter Sörensen är en injektion för oss, han är beundransvärd för sin ork. Han och andra före-ningar som Carlstad Gille och Karlstad Lever hjälper ju till att göra frågorna levande.
– Det vi tycker är viktigt nu är att kunskapen om byggnadernas kulturvärden görs tillgänglig – där satsar vi på ett digitalt arkitekturprogram.
– Har ovarsamheten ökat och beror det på förändringar i PBL?
– När det är högkonjunktur och mycket att göra så prioriteras handläggningen, tillsynen blir lidande.
Marie Eddeborn menar också att generellt blev tillsynen sämre dels 1992, då många kompetenta bygglovshandläggare försvann i lågkonjunkturen, dels 1995 när kommunernas aktiva kontroll ersattes av byggherrarnas egenkontroll.
– Vi gör besiktningar på plats men det är inför lovgivningen. Vi är sällan med i produktionsfasen, det var vi innan egenkontrollen infördes.
– Har ni använt er av antikvariskt sakkunniga?
– Det är sällan, och det finns inga att anlita. Vi har använt oss av Värmlands museum.
Mer tillsyn framöver
Terese Myrin är stadsbyggnadsantikvarie i Karlstad. Hennes titel talar om att hon organisatoriskt tillhör stadsbyggnadsförvaltningen. Tjänstens innehåll har varierat. Huvuduppgiften nu är projektledning och inventering av kommunens digitala arkitekturprogram. Om anmälan säger hon att visst finns det behov av förbättring:
– Arkitekturprogrammet ska bli ett verktyg för att lättare kunna hantera husen varsamt. Alla som på något sätt har hand om en byggnad, handläggare, ägare eller boende kan gå in och se värdena.
– Vi borde vara ute och titta mycket mer, fram-över kommer vi att ha mer tillsyn och med prioritet på kulturmiljön.
Kommunerna saknar kompetens
För att få Boverkets svar på frågan varför Plan- och bygglagen inte efterlevs kontaktar jag Otto Ryding, antikvarie på byggregelenheten:
– Det handlar om kompetens. Det behövs kommunantikvarier ute i kommunerna. I samband med införandet av PBL så fick kommunerna ett jätteansvar i knäet – de har däremot inte fått upp den kompetens som behövs.
Jag undrar vad införandet av egenkontrollen betytt för bygglovshanteringen. Otto Ryding menar att den mest haft betydelse när det gäller förändringar inne i byggnaderna.
– Vad tror du att anmälan kan leda till?
– På själva anmälan kan jag inte ha synpunkter, men i övrigt hoppas jag på en bättre tillsyn från länsstyrelserna. De skall inte titta på varje ärende utan mer på hur bygglovgivningen hanteras, det vill säga bedöma kvaliteten på processerna i lovhanteringen.
PBL är tandlös
Jag vänder åter till Peter Sörensen och undrar hur han kom in i byggnadsvården?
– Jag har alltid varit intresserad, men det är sedan jag flyttade tillbaka till Karlstad och köpte hus för fem år sedan som jag började titta närmare på detta. Jag såg bristerna och tänkte att det måste vara ett systemfel. Människor är ju inte dumma.
– Varför gjorde du anmälan?
– Jag behövde få ett svar. Får man göra så här?
– Vad vill du med anmälan?
– Jag vill kasta ljus över ett förhållande som jag tror råder i hela landet, att PBL är tandlös. Det handlar ju om vår livsmiljö, även den i Karlstad.
– Hur har du blivit bemött?
– Det är ju inte jag som är intressant, inte de andra heller, det handlar om sakfrågan. Men det har varit ett otroligt motstånd, med tystnad och misstänkliggöranden.
Kedja av okunskap
Vi pratar lite om det som byggs nu, för Peter är inte bara intresserad av det gamla.
– Det är en lång kedja av okunskap. Även om det är irriterande att PBL inte fungerar så är problemet mycket större än så. Det handlar om kunskapen hos politiker, beställare, arkitekter, entreprenörer, hantverkare samt försäljare och tillverkare av byggmaterial, säger Peter Sörensen.
– Vi får ju samma arkitektur överallt, samma shoppingcentra med samma affärer. Visst, det är en spegling av vår tid, men det är en sorglig tid. Den funktionsintegrerade staden blir inte av, det som byggs är en segregering av både funktioner och människor.
– Jag tror att vi behöver en mänskligare arkitektur. Det gäller att ta hand om de gamla husen, ändra varsamt, men lika viktigt är att bygga nytt på ett bra sätt. Det är jätteviktigt, men ju sämre nybyggena blir ju mer vill man hålla kvar det gamla.
– Säger jag att det behövs ett förhållande till traditionen när det gäller en nybyggnad så kallar andra det för en pastisch, som om pastisch vore ett skällsord! Men så är det inte, pastisch betyder avsiktlig efterbildning och det har man använt sig av inom arkitekturen sen antiken.
– Det måste vara så för vi är människor, vi har själar, och därför vi behöver detta, avslutar Peter Sörensen.
MER ATT LÄSA
På Boverkets hemsida finns följande publikationer:
• Uppsikt över plan- och bygglagstiftningen – Boverket har koll på läget.
• Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen.
Karlstads kommuns arkitekturprogram: www.karlstad.se. Skriv Arkitekturprogrammet i sökrutan.
Operation Karlstad: www.operationkarlstad.se
Bloggen Byggnadsvårdsnytt: byggnadsvardsnytt.wordpress.com
Två statliga utredningar berör helt och delvis skyddet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse:
• Får jag lov? Om planering och byggande. SOU 2005:77, PBL-utredningen.
• K-märkt. Förslag till förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. SOU 2004:94.
UTDRAG UR PLAN- OCH BYGGLAGEN
1 kap 8 §: Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och skall samverka med kommunerna i deras planläggning.
Boverket har den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i riket. Lag (1990:1365).
3 kap 1 §: Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Lag (1998:805).
3 kap 10 §: Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).
3 kap 12 §: Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.
3 kap 13 §: Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. Lag (1994:852).
3 kap 17 §: Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras. Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
