Varför är hussvamp farligare i Sverige än i Norge?

I Sverige betyder hussvamp ofta slutet för ett hus. I Norge däremot har man en helt annan syn på svampen och hur den ska åtgärdas. Vad är fakta och vad är fantasi när det gäller hussvampangrepp i gamla byggnader? Johan Mattsson reder ut begreppen.

En svensk stenkyrka från tidigt 1900-tal hade redan från början problem med läckage i taket, mellan tornet och långhuset. 2005 upptäckte man, via en inspektionslucka, ett angrepp av äkta hussvamp i kyrkgolvet. Konsekvensen blev att kyrkan stängdes omedelbart. Ingen vågade gå in i byggnaden, eftersom man menade att hussvampen kunde spridas till andra hus. Därefter följde flera år av diskussioner. Vad behövde egentligen göras? Under golvet fanns en 30–60 centimeter hög krypgrund och på marken låg trärester från då golvet blev lagt. Vissa experter hävdade att hela golvet måste tas upp för att skadorna skulle kunna undersökas. Man sa att alla trärester på marken behövde tas bort för att hussvampen inte skulle sprida sig. En del påstod till och med att hela kyrkan borde rivas för att slippa vidare problem