Googlar man »sekelskiftesdröm« får man över 25 000 träffar på en tredjedels sekund. Drömmen om sekelskiftet 18–1900 tycks vara högst levande hos såväl mäklare som indredningsexperter och människor i allmänhet. Malin Lernfelt, opinionsbildare och journalist, reflekterar över vad det är som är så speciellt med just sekelskifteshus. Och varför varenda människa verkar drömma om att äga ett?

Det som i dag kallas sekelskiftesdröm är ofta är något helt annat än verkligt sekelskifte. I inredningstidningarna och i sociala medier är det ofta en plats där det visserligen kanske gömmer sig en ­kakelugn i ett hörn, men som samtidigt är väldigt modern. Här finns öppen planlösning, stor köksö med marmorskiva och blanka luckor. Här är det ljust och fräscht. 

Bostäder där sekelskiftet 1900 är mer närvarande på riktigt kallas istället gärna för »renoveringschans«. Här hittar vi murriga färger och tapeter, slitna snickerier (stavas patina) och avsaknaden av flådiga badrum i marmor är total. Men ändå, det verkar vara något med de byggstilar som fanns vid förra sekelskiftet som lockar och drar även den moderna människan. Såväl interiört som ­exteriört. 

Populariteten avspeglas i prisbilden

När branschtidningen Byggvärlden i en artikel från 2021 redogör för statistik över de mest eftersökta företagen och produkterna placerar sig företaget Sekelskifte 1900 AB i toppskiktet i båda kategorierna. 

Bland de produkter som det är störst efterfrågan på finns stuckatur, socklar och kakel av äldre modell. Sådant som förkastats av byggbolag och ­arkitekter under de senaste hundra åren men som folk uppenbarligen gillar. 

Svensk Fastighetsförmedlings trendrapport häromåret visade även den att ord som sekelskifte och kakelugn fanns med bland de vanligaste sökkriterierna både bland dem som letade efter villa och dem som var intresserade av bostadsrätter. Mäklarstatistik från Stockholms innerstad 2020 ger vid handen att lägenheter från 1899 generellt ligger 40 procent högre i pris än nybyggda lägenheter i samma område och storlek. Varför är det på det här viset? Är det bara nostalgi? 

Värderar miljöer utifrån skönhet

I ett examensarbete från Handelshögskolan i Göteborg med namnet »Fasadens betydelse för staden« undersökte studenter 2018 hur fasadernas utformning påverkar hur människor uppfattar den stadsmiljö de vistas i. 

Genom att låta människor värdera miljöer utifrån skönhet, trivsel och hur gärna de skulle vilja visa upp platsen för besökare, kartlade man vad som efterfrågas och var människor trivs. Storgatan i Vasastan, byggd runt förra sekelskiftet och Mellangatan i Haga, båda belägna i Göteorg, med träfastigheter och landshövdinge­hus från slutet av 1800-talet, fick höga betyg. Blandad miljö och framförallt områden byggda på 60-talet och i nutid upplevdes som trista och mindre attraktiva. 

Skönhet bra för hälsan

Det människor känner starkast för, vilket både examensarbetet från Handelshögskolan och andra liknande undersökningar, forskning och empiri visar, är miljöer byggda före 1930 en majoritet av alla människor f­inner estetiskt tilltalande. Ofta finns där en balans mellan komplexitet och enhetlighet, harmoni och proportionalitet, detaljrikedom och kulörer. Sådant som är modernt hos byggbolag och arkitekter i dag, avskalad ­design, tomma ytor, svart, grått eller vitt och stora huskroppar uppfattas av många tvärtom som frånstötande. 

Det är vetenskapligt belagt att sådant som är vackert ger positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Det visste tidigare generationer. Att estetiken i dag allt ofta får ge vika i dag beror rimligtvis på att vi ­lever i en tid då det vackra inte bara måste konkurrera med byggprojektens ekonomi utan även med mål som tillgänglighet, hållbarhet och funktionalitet. 

Ett varningens ord

Värt att fundera över när det kommer till ­sekelskiftetsdrömmarna är dock hur vi parallellt med dessa håller på att förstöra mycket av det som är just sekelskifte. Fönsterbyten, utslagna väggar, utrivna originalkök, asfal­terade förträdgårdar och rivna ekonomibyggnader gör att det i realiteten finns allt färre genuina sekelskiftesmiljöer kvar. 

Strävan efter att omvandla till det man tror är sekelskifte riskerar samtidigt att radera ut andra unika miljöer byggda i gedigna material från till exempel 40- eller 50-talet. De moderna tolkningarna av sekelskifte tappar ofta de delikata proportioner som var tidens signum och materialen som används, liksom hantverket, är ofta av betydligt sämre kvalitet.

Risk för sekelskiftesmardröm

Att sekelskiftesdrömmen kommer att leva kvar hos människor under lång tid är helt klart. Förhoppningsvis kommer den dock i framtiden i högre grad kompletteras med en insikt och känsla för att bevara och ta till vara äldre interiörer även om dessa inte matchar dagens ideal till punkt och pricka. Även om våra hus och hem naturligtvis är våra att bruka här och nu så är de också ­något vi bör förvalta för framtiden. 

Endast genom att ta hand om tidigare generationers byggnader och förvalta de kunskaper de lämnat efter sig, kan vi förstå vilka de var och vilka vi är. Gör vi inte det står vi plötsligt med bara en sekelskiftesmardröm kvar. Löstagbara spröjs av plast, ett lantkök i MDF och en öppen planlösning där stekoset dansar genom vardagsrummet.

Malin Lernfelt, journalist, opinionsbildare och s­tyrelsemedlem i Svenska byggnadsvårdsföreningen.