Län Uppsala
Ort Uppsala
Datum 2020-01-21

Vaksala f d kyrkskola, uppförd 1872 och belägen i stadsdelen Årsta strax utanför Uppsala, hotas nu akut av rivning sedan kommunen tvärvänt i bevarandefrågan. Skolan är belägen i ett område av riksintresse för kulturmiljövården och i en värdekärna i den kommunalt utpekade kulturmiljön Vaksala kyrkomiljö som är ett gammalt sockencentrum.

Kommunens plan är att uppföra en ny förskola på platsen. Och initialt var planen att skydda och bevara den gamla skolbyggnaden för att låta den ingå som en del i det nya förskolekomplexet. I den ursprungliga planen från maj 2019 stod ”Planens syfte är även att skydda och bevara befintlig skolbyggnad samt att säkerställa att tillbyggnader får en utformning med hög arkitektonisk kvalitet och volymer som är anpassade till omgivningen”.

Efter att fastighetsägaren, kommunala Skolfastigheter, låtit två konsulter utreda fastighetens skick, dels avseende fukt, dels avseende konstruktionen, har man dock vänt på klacken. Med de bistra utlåtandena i rapporterna som grund har kommunen kommit till slutsatsen att en rivning är enda utvägen. Slutsatserna tycks dock dragna på bristfälliga grunder.

Rapporterna ger intrycket av att rapportförfattarna inte ordentligt har satt sig in i husets byggnadshistoria. I konstruktionsrapporten står det, som ovan nämnts, om avkapade golvbjälkar, när det i själva verket är så huset byggdes vid 1912 års om- och tillbyggnad.

I en senare utförd antikvarisk undersökning av Johan Dellbeck på Bjerking AB ifrågasätts nämligen de anlitade konsulternas utlåtanden. Ur Bjerkings utlåtande läser vi:

Under 2017 beställde Skolfastigheter i Uppsala kommun en utredning av fuktskador i byggnaden. Arbetet utfördes av Relita industri och skadeservice AB och omfattade materialprovtagning och analys av trä från bjälklag och väggar. Rapporten redovisar mikrobiella angrepp i form av mögel och svamp i olika delar av huset. Det konstateras att golvbjälklag samt ytterväggar är ”allvarligt skadade av fukt”. Det finns även tryckimpregnerat virke i konstruktionen.

Utredningen redovisar dessutom spår av trägnagande insekter i huset. I sammanställningen av provsvar från den mikrobiella analysen avseende bakterier och svamp redovisas analysresultat från åtta provtagningsställen. När det gäller bakterier är det ett prov som har ”något förhöjda värden” och när det gäller svamp är det tre som har ”förhöjda värden” och fyra stycken som har ”något förhöjda värden”. Övriga har normala värden.

Under sommaren 2018 gjordes en utredning av byggnadskonstruktionen av Kåver & Mellin byggkonstruktion. Utredningen redogör för brister i byggnadskonstruktionen samt föreslår åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Den identifierar följande brister:

1. Grundläggningen/krypgrunden. En ventilerad Krypgrund kan vara en riskkonstruktion. Utredningen föreslår att krypgrunden ersätts av en helt ny grund med platta på mark.
2. Bjälklag. I rapporten visar bilder på vad som anges vara avkapade balkar i gränsen mellan 1870-talets kraftigare golvbjälkar och 1912 års smalare golvbjälkar.
3. Takkonstruktionen. Rapporten redovisar att ingrepp gjorts i takkonstruktionen och att hanbjälkar är avkapade så att takkonstruktionens verkningssätt har påverkats. Enligt utredningen måste takkonstruktionen helt och hållet bytas ut för att uppfylla dagens krav gällande snölaster. Konstruktionsutredningens slutsats är att bristerna i konstruktionen är omfattande och att byggnadens ursprungliga konstruktion totalt förändrats och att det är oklart vilka väggar som är bärande och vilka väggar som går att riva.

Rapporterna ger intrycket av att rapportförfattarna inte ordentligt har satt sig in i husets byggnadshistoria. I konstruktionsrapporten står det, som ovan nämnts, om avkapade golvbjälkar, när det i själva verket är så huset byggdes vid 1912 års om- och tillbyggnad. Då måste bjälklaget till den nybyggda delen rimligtvis ha lagts upp på husets ursprungliga timmervägg. Sedan kan det dock vara så att ingrepp i bärande väggar gjorts på bottenvåningen vilket möjligen skulle kunna äventyra mellanbjälklagets hållfasthet. För att riktigt kunna avgöra detta bör man frilägga timmer- och plankväggar även på delar av bottenvåningen.

Om takkonstruktionen inte uppfyller dagens krav gällande snölaster kan detsamma sägas om i stort sett alla äldre hus.

Vad gäller takkonstruktionen kan, vid en inspektion på vinden, konstateras att den största delen av hanbjälkarna är intakta i den åtkomliga södra delen av vinden. Om takkonstruktionen inte uppfyller dagens krav gällande snölaster kan detsamma sägas om i stort sett alla äldre hus. Det finns förstås möjligheter att förstärka den befintliga konstruktionen och enligt Boverkets konstruktionsregler EKS 10 § 32 framgår att ändringar av byggnader ska utföras varsamt.

Om byggnaden ifråga till exempel anses vara särskilt kulturhistoriskt värdefull får den inte förvanskas vilket kan innebära begränsningar av vilka tekniska lösningar som är möjliga att genomföra. Enligt §34 får avsteg från bestämmelserna i EKS 10 göras vid ändringar om det kan antas att byggnaden ändå får godtagbara egenskaper.

Beträffande fuktskador i krypgrunden är detta ett vanligt problem i äldre hus som inte längre används och värms upp på samma sätt som förr.

Beträffande fuktskador i krypgrunden är detta ett vanligt problem i äldre hus som inte längre används och värms upp på samma sätt som förr med kakelugnar och vedspisar mm. Det faktum att det förekommer fuktskador i grunden behöver inte medföra att hela grunden måste bytas ut mot betongplatta.

Åtgärder för att komma till rätta med fuktproblem i uteluftsventilerade husgrunder kan t.ex. vara att höja temperaturen i grunden genom att isolera marken och att installera avfuktningsaggregat som startar vid en kritisk fuktighet i kryprummet, ofta runt RH 80%. Ett alternativ kan också vara att göra grunden inneluftsventilerad för att spara energi och slippa risken för fuktskador.

Avslutningsvis talar Dellbeck om den gamla kyrkskolans kulturhistoriska värden. Tidigare utförda ombyggnader av Vaksala kyrkskola har medfört att mycket av dess representativitet och autenticitet gått förlorad. Byggnaden har dock ett samhällshistoriskt och miljöskapande värde som skulle kunna motivera ett bevarande.

• Samhällshistoriskt värde: Skolhuset berättar om folkskolereformen på 1800-talet som var av stor och genomgripande betydelse för hela samhället.
• Miljöskapande värde: Skolhuset är en del av Vaksala kyrkomiljö som är ett gammalt sockencentrum och som även utgör en värdekärna i ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Skolan utgör sedan mer än 140 år en del av kyrkomiljön. Trots senare års omfattande inoch utvändiga ombyggnader har byggnaden bevarat sin grundform sedan 1912 års ombyggnad.
• Identitetsvärde: Vaksala kyrkskola är ett välbekant inslag i kyrkomiljön och en byggnad som kan betyda mycket för lokalsamhällets känsla av samhörighet, trygghet och identifikation med platsen. Eftersom det varit en skola som genom åren passerats av tusentals barn finns det många som kan se byggnaden som en del av sin egen utveckling och identitet.

Från Svenska Byggnadsvårdsföreningen delar vi Dellbecks och Bjerkings syn i frågan. Med sina nära 1000 kvadrat är den gamla skolan tveklöst en lika monumental som omistlig historisk gestalt i landskapet, som enligt vår uppfattning är både värd och möjlig att bevara. Och vår placering av Vaksala f d kyrkskola på Gula listan blir därför en from vädjan såväl till Uppsala kommun som till Skolfastigheter om att tänka ett varv till för att utreda denna möjlighet ytterligare. En rivning vore för evigt oåterkallelig.

• Planhandlingar från Uppsala kommun länk