Sedan några år pågår en långsam restaurering och upprustning av Estlands slott och herresäten. De få som finns kvar idag är i ett mycket förfallet tillstånd. Hans Lepp, 1:e intendent på Husgerådskammaren vid Stockholms slott, har besökt några av dem och berättar om deras öden och framtidsutsikter.

Till bilden av de syd- och mellansvenska landskapen hör slott och herresäten, ofta belägna vid glittrande sjöar och omgivna av parker med åldrande träd. I nära anslutning till slotten och herrgårdarna finns ekonomibyggnader av olika slag samt rödmålade stall och ladugårdar.

I vårt grannland Estland, vilket liksom Sverige i århundraden varit ett jordbruksland, är förekomsten av slott och herrgårdar inte alls lika vanlig som hos oss. Det finns flera skäl till att det förhåller sig på detta vis. Framför allt är det den politiska utvecklingen under vårt sekel som orsakat att antalet herrgårdar kraftigt decimerats och att de få, som idag återstår, nu befinner sig i ett mycket oroväckande tillstånd.

Tysk-baltisk adel

De estniska godsen ägdes fram till början av 1920-talet huvudsakligen av de tysk-baltiska adelsfamiljerna, av vilka