När det gäller skador på hus, leder brist på kunskap hos dess ägare ofta till panik­ åtgärder. Men genom grundläggande kunskaper i biologi och byggnadsfysik, och genom att lära känna det egna huset, kan åtgärderna bli både enklare och bättre. Johan Mattsson kommer med lugnande besked kring fukt och skadedjur.

Både i naturen och i byggnader är det naturligt med rötskador och insektsangrepp. Beroende på fysiska förutsättningar som klimat, konstruktion, användning och underhåll, varierar risken för skadeutveckling.

Träet i gamla hus kan vara flera hundra år gammalt och fortfarande fungera utmärkt. Om ett gammalt hus genomgår förändringar i form av modernisering, ombyggnad, isolering eller ändrad användning, kan nedbrytningshastigheten dock öka på grund av ändrade fuktförhållanden.

Nya husägare har ofta varken kunskap om historik eller förståelse för skador. Det är en utmaning att lära sig skilja mellan korrekt och felaktig information som är tillgänglig på internet och hos olika aktörer.
Konsekvensen blir att det ofta genomförs både felaktiga och onödiga åtgärder, samt att det kan bli en förvärrad och annorlunda skadeutveckling i framtiden.

Konsekvensen kan därmed bli att det upp står större problem av våra åtgärder än av den ursprungliga, naturliga skadeutvecklingen.

Orsakshantering i stället för symptombehandling

Skador hanteras ofta genom användning av olika giftpreparat och nya tekniska installationer, det vill säga genom behandling av symptom istället för att hantering av orsaken till problemen.

Genom att fokusera på fukt kan man ofta förstå skaderisken i gamla byggnader. Det finns sällan behov av omfattande, dyra och tekniskt avancerade lösningar. Enkla åtgärder ger ofta tillräckligt torrt för att hindra vidare skadeutveckling, vilket i förlängningen innebär att rätt kunskap ger en god ekonomi.

Vet man vilka skador som finns…

…så kan man förutse utveckling av ytterligare skador. Kunskap om existerande skador är en förutsättning för att veta vad som kommer att hända om man inte gör något.

En långsam och förutsägbar nedbrytning hanteras med ett planerat och regelbundet underhåll, medan det krävs större repara­tioner för att lösa oväntad och snabb skadeutveckling.

Vid ändringar av förutsättningar i klimat belastning, konstruktioner, material eller användning, kan det både bli en reducerad och en ökad risk för skadeutveckling. Så länge man känner till förutsättningarna, kan problemen lösas med minimal insats.

Ingen anledning till panik

En del skador måste självklart åtgärdas omedelbart, till exempel bränder och översvämningar.

Biologiska skador däremot utvecklas lång samt och det är ytterst sällan man behöver göra akuta åtgärder. Tillväxt av mögel kan ske inom några veckor, men det tar ofta betydligt längre tid. Rötsvampar och träskade insekter utvecklas som regel under flera år.
Man har därför god tid (månader) på sig att undersöka och bedöma skadorna utan att riskera några dramatiskt negativa effekter.

Genom att inte gripas av panik, kan man lätt undvika både onödiga och direkt felaktiga åtgärder. Självklart kan en husägare ha behov av hjälp för bedömning.

Det är dock viktigt att komma ihåg att egna, konkreta observationer kan ge bättre svar än generella påståenden och åtgärdsförslag som går att hitta på internet. Man bör dessutom vara kritisk till aktörer med starka kommersiella intressen och som i begränsad omfattning har satt sig in i den konkreta problemställningen.

Existerande skador – ett problem?

Man ska ta alla skador på allvar och undersöka dem tillräckligt grundligt för att kunna bedöma vilken åtgärd som bör göras eller undvikas.

Skador representerar ofta ett begränsat problem. Man kan därför starta med att med enkla medel försöka ändra på byggnadsfysiken så att det blir mindre gynnsamt för svampar och insekter.

Svampar måste ha en ihållande, rik tillgång på fukt, gärna fritt vatten för att kunna växa. Även träskadeinsekter är i stort sett beroende av en extra fuktbelastning. Primära åtgärder handlar därför om fukthantering. För att klarlägga när, var och varför det blir vått, kan det finnas behov av att undersöka skadan vid olika väderlekar och årstider.

Det är överraskande enkelt att hantera skador genom fuktreduktion och eventuellt lokala reparationer. Detta betyder också att det går att undvika en urskillningslös och onödig användning av svamp- och insektsgift. Att man samtidigt kan behålla ursprungliga material och spara onödiga utgifter är dessutom en klar fördel.

Skador som historiska dokument

Skador i gamla hus vittnar om äldre tiders materialanvändning, underhåll, reparationer och klimat. Lokala insektsskador i köksgolv, i källaren eller i möbler i vardagsrummet visar till exempel att här har luftfuktigheten varit högre. Om sådana gamla skador repareras i onödan eller byts ut även om angreppet har hejdats, förloras samtidigt information om hur huset har använts tidigare.

Nya lösningar – nya skador

När man fogar moderna konstruktioner och byggnadsmaterial till gamla hus, sker ofta en tydlig ändring i det klassiska nedbrytnings mönstret. Har man otur kan då gamla, lång samt växande angrepp ta fart och nya an grepp få fäste.

Vi vet från många fältundersökningar, bland annat efter den stora översvämnings katastrofen i Norge 1995, att det i överraskande många gamla hus finns små, relativt ofarliga angrepp av rötsvampar. I 25% av de undersökta husen påträffades hussvamp. Dessa angrepp hade sannolikt funnits där i många år utan att göra någon allvarlig skada, troligen tack vare luftiga och kyliga konstruktioner. Skadorna hade förbisetts vid reparationsarbeten efter översvämningen och hussvampen levde kvar i husen.

Då man ökade tjockleken på isolering och tätheten i konstruktionen genom ångspärr och golvmattor, ökade också fuktbelastningen i de tidigare skadade delarna och därmed ökade risken för kraftig vidare ut veckling av både rötskador och mögelväxt.

Hussvamp kan utnyttja en del typer av mineralullfiber i isoleringsmaterialet stenull för nedbrytning av trävirke. Resultatet kan vid sådana skador blir mycket imponerande, åtminstone för en mykolog.

En annan viktig skadeorsak i gamla hus är modernisering som har försämrat möjligheten för naturlig genomluftning av tor pargrund (tätare grundmur), bjälklag och ytterväggar (efterisolering, moderna färg system, ångspärr, energibesparing). Dessutom ger modern livsstil med dusch, tvätt och matlagning en ökad fuktbelastning på de gamla materialen och konstruktionerna.

Risker och möjligheter

Ett problem för husägaren är att de flesta skador utvecklas dolt under ytan, innekonstruktioner. Många skador upptäcks därför av en tillfällighet.
Genom systematisk undersökning går det att på egen hand komma långt med att upptäcka skador och genomföra riktiga åtgärder.

Brist­fällig kunskap tenderar att leda till alltför omfattande alternativt otillräckliga åtgärder.

För att undvika detta behövs en kombination av grundläggande biologisk kunskap, kunskap om byggnader och inte minst sunt förnuft. Ibland kan emellertid experthjälp behövas för att säkerställa en korrekt bedömning.

Rötsvampar och insekter bryter ner trävirke i varierande grad. Av den anledningen kan skador som ser likadana ut ha olika skadeutveckling.
En svamp eller insektsart åstadkommer varierande skada beroende på lokala fukt och temperaturvariationer.

Ändrade förutsättningar vid renovering

I gamla hus uppstår det ofta lokala skador efter lång tids fuktbelastning. De är som regel begränsade och har liten eller ingen effekt på övriga delar av huset. Vid underhållsarbete och restaurering måste man ta ställning till skadorna utifrån orsak, omfattning och konsekvenser. Vid felaktiga åtgärder, kan utvecklingsmöjligheterna ändras så drastiskt att det inom kort tid blir en betydligt förvärrad situation.

För att undvika detta, är det avgörande att man i all skadehantering tar sig tid till att undersöka och bedöma varje enskild skada som påträffas.

Undersökning och analyser

Det är viktigt att undersöka byggnaden i de delar där det är mest troligt att skador kan ha utvecklats, nästan alltid där fuktbelastningen är störst. Torpargrund, källare, ytterväggar och tak är typiska skadeområden.

Biologin ljuger inte, heller inte frånvaro av biologi. Både förekomst och frånvaro av skador i gamla hus visar vilka byggnadsfysiska förutsättningar det är i konstruktioner och material. Gamla hus är därmed unika tids­ dokument, ett facit på hur man på ett optimalt sätt kan säkerställa en skadefri framtid.

Skador syns sällan på ytan, ofta måste man undersöka hur det ser ut under ytskikt och in i konstruktioner. Fuktmätning och provtagning kan ge viktig information och laboratorieanalyser värdefull tilläggskunskap, men utan en god koppling till den faktiska skadan och byggnaden, blir ett artsnamn och en generell informationstext knappast relevant.

Det bästa är att med egna ögon starta med att undersöka misstänkta byggnadsdelar. Som husägare har man både betydligt bätte tid och lägre timkostnad än en inhyrd hantverkare eller rådgivare. Undersök in i torpargrunder och källare, på vindar och in i nedre del av ytterväggar.

Bedömning

Efter en systematisk undersökning och registrering av skador, eventuellt tillsammans med en analys av förekommande skadeorganismer, är det möjligt att bedöma situationen. Först efter en grundlig bedömning kan man lägga upp en förnuftig plan för hur eventuella problem ska lösas.

Varken röt eller insektskador utvecklas explosivt. Det finns därför god tid att klar lägga alla detaljer om skadan.

Ett vanligt exempel på onödiga och snabba åtgärder är omfattande användning av insektsgift, i stället för att i lugn och ro besluta om enkla och effektiva åtgärder som handlar om fuktreduktion och eventuellt lokal reparation.

När det är synliga skador, är det lätt att bedöma situationen, men det finns en risk att man stoppar undersökningen för tidigt och missar dolda skador. På det viset kan åtgärder felaktigt baseras på en ofarlig, synlig skada. Man måste därför alltid tänka på om det finns risk för att delar av skadan är dold.

Det första intrycket av en svampskada eller ett insektangrepp är ofta mer skrämmande än den reella skadan. Med en saklig identifikation av arter, påvisning av omfattning och byggnadsfysiska förutsättningar, kan åtgärderna skräddarsys så att de blir minimala men med optimal effekt.
Det ökar dessutom chansen att undvika nya skador i framtiden. Sunt förnuft och skepsis är två viktiga egenskaper för att hantera detta.

Johan Mattsson, mykolog och teknisk chef på Mycoteam, johan@mycoteam.no

Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Byggnadskultur nr 3, 2019.