Att grönska, frisk luft och dagsljus gör oss människor gott är kanske ingen överraskning för någon. Men det finns faktiskt forskning som visar att vistelse i naturmiljö har direkt läkande effekter på vår psykiska och fysiska hälsa. Monica Dellborg och Tove Axelsson beskriver Alnarpsmetoden och några av landets så kallade terapiträdgårdar.

Promenader, vedhuggning, trädgårdsarbete och att bara vara i naturen är exempel på aktiviteter som är bra för vår hälsa och bidrar till att sänka risken för olika sjukdomar. Det går faktiskt att mäta. I Sverige har forskning inom området pågått i över tio år och vi ligger långt fram internationellt sett. Vid Lantbruksuniversitet i Alnarp görs studier på så kallad naturunderstödd rehabilitering, som är det korrekta begreppet. Där har en grupp forskare under ledning av Patrik Grahn, professor vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, utvecklat den så kallade Alnarpsmetoden för behandling av i första hand stressrelaterade sjukdomar.

Natur på recept

Metoden bygger på observationer från flera olika discipliner, framför allt medicin, psykologi och landskapsarkitektur. Den består av en blandning av vistelse i naturen, olika former av trädgårdsarbete, dessutom psykoterapi och bildterapi, avslappning och så kallade mindfulnessövningar som får deltagaren att vara mer närvarande i nuet. I Alnarps eget informationsmaterial kan man läsa att »utemiljön används till rekreation, reflektion och närvaro i stunden«. Den som deltar i rehabiliteringen uppmuntras att hitta sitt eget sätt att vara i och möta naturen. Ibland handlar det bara om att så frö, rensa ogräs eller att sitta på en bänk. Många gånger är det verkliga arbetsuppgifter eller hantverksaktiviteter med trädgårdsanknytning. I andra fall handlar metoden bara om att stimulera deltagarnas olika sinnen genom att låta dem vistas i miljöer som både doftar, låter och känns.

Ordvalet i texterna som beskriver trädgårdsterapi och naturunderstödd rehabilitering kan ibland verka oprecisa för att vara i ett forskningssammanhang, men för den som är skeptisk kan Alnarpsmetoden visa konkreta, positiva resultat. Idag prövas också metoden i rehabiliteringen av strokepatienter, mot depression och demenssjukdomar. Efter framgångarna med Alnarpsmetoden har trädgårdsterapi helt enkelt blivit en erkänd behandlingsmetod och idag finns ett flertal terapiträdgårdar i landet.

Ett annat forskningsprojekt som pågår i Skåne och grundar sig på ett samarbete mellan SLU Alnarp, Region Skåne, LRF, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, är så kallad naturunderstödd rehabilitering på landsbygden (NUR landsbygd). Här undersöker forskarna om personer med måttlig psykisk ohälsa kan tillfriskna snabbare genom att delta i arbetet på en gård. Vistelsen i naturen utgör en del i rehabiliteringen men en lika viktig del är umgänget med djuren.

Barn mår bäst av att vara ute

Idén att naturen och trädgården gör oss friskare rör självklart inte bara människor med uppenbara hälsoproblem, utan handlar om oss alla, i alla åldrar. Botaniska trädgården i Göteborg har tagit fram en forskningsöversikt om barn, utomhuspedagogik och hälsa. Den visar att barn som får vara ute i natur och trädgård får bättre koncentrationsförmåga, minskad stress, ökad motivation och självkänsla. Den visar också på stärkt kommunikationsförmåga och förbättrad gruppsammanhållning.

Forskning kring skolträdgårdar visar dessutom att barn som får pröva att odla visar ett större intresse för mat och dess ursprung. De är helt enkelt mer benägna att välja och äta mer hälsosam mat. Runt om i landet satsas det därför på projekt där barn får vara med i odlingsprocessen. Det finns till och med skolor som återigen anställer egna trädgårdsmästare i skolträdgårdar.

Vad är det egentligen som gör att kroppen läker?

Men varför läker människor av att vistas och arbeta i naturen eller i en trädgård? är det inverkan från växtligheten, dofterna och den friska luften? är det den fysiska aktiviteten, tillfredsställelsen som infinner sig efter en dags kroppsarbete, eller den sociala situation som uppstår när man ska göra saker tillsammans med andra människor? Med andra ord, går det verkligen att slå fast att det är utomhusvistelsen i sig och själva påtandet som gör människor friskare?

Tiden är förvisso en viktig aspekt. Att arbeta i en trädgård är ett sätt att ta del av naturens växlingar. Den struntar i fulltecknade almanackor och går sin egen väg. Det är bara att hänga med, ha tillförsikt och tålamod. Att få arbeta med kroppen i sin egen takt och sedan koppla av och se resultatet av utfört arbete är också tillfredsställande i sig. Men behöver det vara i en trädgård? Med all respekt för trädgårdsrehabiliteringens forskningsresultat, tänk om byggnadsvård fyller samma funktion för vissa? En gammal fönsterbåge låter sig inte stressas, regnar det måste målaren vackert vänta och att dreva med lin tar faktiskt sin lilla tid. Det är bara att gnata på, ha tillförsikt och tålamod.

Fler ställen med trädgårdsterapi:

• Nynäs Trädgårdsrehabilitering
• Gunnebo slott och trädgårdar
• Haga Hälsoträdgård, Stockholm
• Sinnenas Trädgård, Stockholm
• Rehabiliteringsträdgården Korpen i Visby
• Brokinds Rehabiliteringsträdgard utanför Linköping
• Rehabiliteringsenheten i Åre (mer naturterapi)
• Köpenhamns Universitets Terapiträdgård Nacadia

Monica Dellborg och Tove Axelsson, trädgårdsmästare och designers hos Anemonica Trädgårdsdesign