Tanklösa renoveringar är ett hot mot äldre byggnader. Att kvantifiera kulturhistoriskt värde kan vara lösningen. Ludvig Ramberg berättar om begreppet KHR – kulturhistorisk rating.
Originalfönster kasseras, färgsprakande mosaik knackas ned, smidda trappräcken skruvas loss och blir till armeringsjärn. Allt för ofta förvanskas fina hantverk och kulturyttringar i våra bostäder.
Motiven till den systematiska demonteringen av kulturarvet varierar. Nyrika Ulrika kan inte fatta hur hon ska kunna få sinnesro bland sjuttiotalsfärgerna och tror att lugnet lättare nås genom den minimalism som inredningstidningarna ihärdigt propagerar för. Entreprenören Sören byter ut det gamla originalköket för att tjäna snabba pengar vid lägenhetsförsäljningen.
Olika synsätt på varsamhet
Fördelarna med att byggnadsvårda är många. De tydligaste är kanske estetiken, miljön och kulturen. Men tyvärr kan genomförandet vara omständligt och tidskrävande.
På den ekonomiska fronten råder tvetydighet kring huruvida byggnadsvården lönar sig eller inte. Samtidigt som den ene sparar stora pengar på att vårda det som redan finns i stället för att köpa nytt, kan den andre göra sig en bra hacka på att vårdslöst »blåsa ut« fullt fungerande och vackra bostäder till förmån för laminatgolv och stenimitationer för att de ger intrycket av lyx på annonsbilderna.
I ett försök att vara konstruktiva i detta kulturella fördärv författade jag och två vänner Den Svenska Renoveringssjukan – en problembeskrivning med tillhörande lösningsförslag. Målet var en varsammare hantering av vår värdefulla byggnadskultur.
Vad är KHR?
Lösningsförslaget har arbetsnamnet KHR:
– kulturhistorisk rating. Idén är att låta en samling sakkunniga från relevanta föreningar, akademien och mäklarbranschen ta fram ett föränderligt ramverk som certifierade besiktningspersoner kan använda för att betygsätta specifika bostäder från ett kulturhistoriskt perspektiv.
I praktiken får bostadsägaren möjligheten att pröva sin bostads kulturhistoriska värde för att få tillbaka ett officiellt dokument med ett numeriskt betyg mellan 1 och 100. Konceptet har två huvudsakliga finesser, som tillsammans skulle kunna trigga en normförändring på bostadsmarknaden.
Läs rapporten
Studenterna Ludvig Ramberg, Johan Strömfeldt och Julia Gustafsson deltog 2020 i en tävling om kulturbevarande och stadsomvandling. Resultatet blev begreppet KHR, kulturhistorisk rating, som handlar om att fastighetsägare ska kunna göra en värdering av sin byggnad utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv. Rapporten Den svenska renoveringssjukan hittar du exempelvis via Renoveringsraseriets hemsida, renoveringsraseriet.se
Poängen med aha-upplevelser
Den första finessen fyller ett kommunikativt syfte – vi kan kalla den »aha-upplevelse-finessen«. Den som bor i en eventuellt kulturhistoriskt intressant bostad kan efterfråga en KHR-bedömning och få en inventering i form av en lista med bostadens poänggivande attribut. Redan här har varseblivningen börjat.
De intressanta byggnadsdetaljer som tidigare skuggats av bostadsägarens kunskapsluckor får nu ett namn, en historia och ett existensberättigande. Man hade kunnat kalla detta för »antikrundan-effekten«.
Den aha-upplevelse som bostadsägaren ska få är densamma som antikrundan-besökare får när Knut Knutsson energifyllt beskriver någon ärvd gardinstångs egendomliga resa genom tid och rum. Ju fler byggnadskulturella aha-upplevelser, desto mer ökar benägenheten att vårda det materiella kulturarvet.
Filtrera fram kulturhistoriskt värde
Finess nummer två är ratingens roll vid bostadsöverlåtelser. Ett av KHRs stora syften är att ge byggnadsvården en kvantitativ dimension, som är lättare att beakta vid bostadsvärdering.
Den säljande parten får ett officiellt dokument som styrker bostadens värde. Dessutom gör det precisa, numeriska formatet att man på olika digitala annonsplattformar smidigt kan jämföra och filtrera med kulturhistoriskt värde som en begränsande parameter. Något som de idag etablerade kulturklassningarna är alldeles för polära och exkluderande för att möjliggöra.
Rätt boende i rätt lägenhet
I förlängningen kan Hållbara Sara som vill en välbevarad och unik lägenhet enkelt filtrera bort objekt med en KHR under 50. Likaså kan Nyrika Ulrika, med släggan i högsta hugg, filtrera bort alla lägenheter med en KHR över 10.
KHR blir därmed ett slags Tinder på bostadsmarknaden. Ett medel för att matcha rätt köpare till rätt bostad.
Det finns det en stor vinning i att börja tillskriva ett officiellt kulturhistoriskt värde även till de bostäder som inte riktigt kvalificerar in som byggnadsminnen. Vi behöver värna om det vi har. Genom att kvantifiera kulturhistoriskt värde kan incitamenten till att bevara stärkas.
Ludvig Ramberg, fd Chalmersstudent