fbpx

Uddebo – kan man göra så?

Det finns exempel på hur tomma hus vänt utvecklingen på en ort. Nu är det väl i ärlighetens namn inte husen i sig som är orsaken, utan människor med visioner och drömmar, men de tomma husen har ofta en viktig biroll. Björn Ohlén berättar om byn Uddebo i Västra Götaland, ett fantastiskt exempel på hur människor tillsammans kan skapa sin egen framtid.

FOTO: UDDEBO-BOR

När jag var nybakad byggnadsantikvarie på dåvarande Älvsborgs länsmuseum berättade en av mina mer rutinerade kollegor om en byggnadsinventering i södra delarna av länet. I de gamla textilorterna Uddebo och Strömsfors vågade hon knappt gå ur bilen eftersom schäferhundar kunde komma rusande och killar med dekorerade skinnvästar körde långsamt förbi henne. Gamla hus fanns det dock, en del av dem kulturhistoriskt värdefulla, men långt fler bara tomma. Inte direkt ett samhälle som lockade till inflyttning, så dessa orter fick inte några klick på Hemnet av mig.

Gula Huset – byggnadsvård som katalysator

Startskottet för utvecklingen i Uddebo var renoveringen av Gula huset, en byggnad från 1892 som används för konserter, filmvisningar, föreläsningar mm. FOTO: UDDEBO-BOR

Men så hände något. En dag på jobbet på vårt byggnadsvårdscenter på Nääs fick vi besök av en grupp som ville renovera ett gult hus i just Uddebo.
Caroline Bergmann var en av initiativtagarna och hade flyttat hem till sin uppväxtort Uddebo. Jag frågade varför?

– Förutom familj och tillhörighet så fanns det ett tomrum att fylla där jag väldigt konkret kunde påverka en utveckling och ett samhälle, säger Caroline.
Jag tycker om att göra skillnad och vara behövd.

Gula Huset var ett stort timmerhus i 2 ½ våning från slutet av 1800-talet som bland annat fungerat som textilfabrik. Med läckande tak, trasiga fönster, flagnade färg och en närliggande vägbank i höjd med fönstren i bottenvåningen fanns det en hel del utmaningar. Men också fantastiska idéer om vad detta skulle kunna bli: Ateljéer, byggnadsvårdsbutik, loppis eller café. Under de följande åren restaurerades Gula Huset av främst ideella krafter. Taket lades om med stöd av Länsstyrelsen, fönstren renoverades och huset riktades upp, bland annat med hjälp av byggnadsvårdskurser.

Mera innovativa insatser för att samla in pengar var skraplotteri (skrapa en kvadrat a fasaden och delta i ett lotteri), världsrekordförsök i antal personer som målar Gula Huset samtidigt och konstpaddling i ån Assman. Kreativiteten och gemensamhetsprojekten verkar aldrig ta slut. Uddebo är ett fantastiskt exempel på hur konst och kultur kan vara drivande i platsers utveckling.

FOTO: UDDEBO-BOR

Uddebo växer

Renoveringen av Gula Huset, musikfestivaler och kulturevenemang gjorde att fler fick upp ögonen för Uddebo. Kunde man ha en sådan livskvalitet på landet? Fanns det fler lediga hus? Är de billigare än en etta i stadens utkant?

Caroline hjälpte folk som ville flytta till Uddebo att få kontakt med fastighetsägare till tomma hus. Verksamheten växte till en ideell mäklartjänst. Med tiden har det blivit en omfattande inflyttning av drygt tvåhundra personer som valt en alternativ livsstil i den forna bruksorten.
Det ledde efter några år till att det åter öppnade en förskola i Uddebo. Många odlar sina egna grönsaker men det finns också en gemensamodling och ett andelsjordbruk. Här finns också ett fantastisk utbud av aktiviteter genom alla de föreningar som bildats. Det är inte så vanligt att en ort med drygt 300 invånare har aktiviteter nästan varje kväll och egna musikfestivaler.

Gröna vågen-inflyttning som i Uddebo brukar resultera i två läger; inflyttarna mot de tidigare invånarna, men i Uddebo har detta fungerat ovanligt bra. Det beror både på att man arbetat aktivt med att hålla ihop byn men också den negativa utvecklingen som föregick inflyttningen: »Jag bor hellre granne med en hippie än en mc-klubb«, som en av de bofasta uttryckte det.

FOTO: UDDEBO-BOR

Ska vi inte köpa ett väveri?

En stor styrka i Uddebo är att man är bra på att se möjligheter. När den sista arbetsgivaren på orten, Uddebo Väveri, flyttade verksamheten år 2012 efterlämnade man 5000 kvm tomma lokaler. En process kring hur dessa tomma lokaler skulle kunna utveckla Uddebo tog fart. Det resulterade i att landskapsarkitekten Liv Sonntag och hennes man Kalle Magnusson köpte fabriken.

–De flesta byggnadsvårdare nöjer sig med ett vanligt bostadshus med underhållsbehov. Vad var det som fick er att köpa en hel fabrik? Och vad är utmaningen och möjligheten med en sådan satsning?

– Vi hade börjat titta efter en gemensam plats och ett projekt, berättar Liv. När vi ramlade över Väveriet tyckte vi att det var på tok för stort. Men läget längs den vackra dalgången hyfsat nära Göteborg och Borås, och potentialen i lokalerna mitt i byn där vi upplevde att så mycket nytt och bubblande var på gång, fick oss att tänka en gång till. Utmaningen är att anpassning av lokaler för nya verksamheter på landsbygden innebär samma åtgärder och kostnader som i stan. Men underlaget av hyresgäster och betalningsförmågan är en helt annan här. Det kommer att kräva både eftertanke och att vi lyckas hitta nya lösningar.

Uddebo är ett fantastiskt exempel på hur konst och kultur kan vara drivande i platsers utveckling.

Husen är slut!

Det finns fortfarande ett stort intresse för att flytta till Uddebo. Problemet är att husen är slut. Uddebo har samma problem som många andra attraktiva platser på landsbygden; hur bygger man nytt där huspriserna är lägre än nybyggnadskostnaden?

I Uddebo har man försökt med prova-bo-initiativ. Många bor inneboende hos vänner men det behövdes någon större satsning. Lösningen blev ett bogemenskaps-initiativ. Åtta personer får chansen att bygga sitt eget hus på max 50 kvm i en småhusby på den gamla fotbollsplanen. Detta har möjliggjorts tack vare att Väveriet, som arrenderar ut marken till småhusbyn, lät upprätta en detaljplan för området.

De ny små husen är under uppförande just nu och ambitionen och byggkostnaden varierar. Husen har inte eget bad och tvättstuga, utan detta delar man på i fotbollsklubbens gamla servicebyggnad. På det sättet håller man nere byggkostnaden. Tiny-House projektet är det senaste initiativet som fått folk både i Sverige och utomlands att bli intresserade av Uddebo.

Småhus under uppförande. Hus om max 50 kvm byggs på den gamla fotbollsplanen. FOTO: UDDEBO-BOR

Både unikt och typiskt

När husen är slut i Uddebo letar sig också fler och fler till grannsamhället Strömsfors några kilometer bort som fortfarande har tomma hus. Här krockar de nya inflyttarnas alternativa livsval med etableringen av det exklusiva konferenshotellet Villa Strömsfors vars kommunikation i sociala medier ger en helt annan bild av Strömsfors än självbyggeri och odling. Hur dessa varumärken fungerar tillsammans är värt en egen historia.

Uddebo är både unikt och typiskt. Runt om på landsbygden finns exempel på orter som transformeras när kulturaktörer flyttar in. Visst blir du också sugen på att sälja lägenheten i stan och leva ett gott liv i en liten ort på landsbygden? Du kan ju börja med att besöka FestiDalen eller delta i fermenteringsfestivalen.

Björn Ohlén, utvecklare på Västarvet, bjorn.ohlen@vgregion.se

Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Byggnadskultur nr 4, 2019.

Meny