Nybyggda hus förekommer sällan i Byggnadskultur och som byggnadsvårdare får man ofta känslan att allt som är nytt håller låg kvalitet och är omöjligt att underhålla. Här presenterar Varis Bokalders två intressanta undantag där man har försökt bygga vidare på traditionen och skapa sunda och hållbara hus.

Ekohusbyggare och byggnadsvårdare har mycket att lära av varandra. Många av oss som projekterar ekohus vill använda sunda material som även bidrar till att reglera inomhusklimatet. Det har gjort att vi mer och mer väljer traditionella byggnadsmaterial såsom trä, tegel och lera samt färger såsom äggoljetempera, slamfärger och linoljefärger. Vi föredrar papperstapeter utan plastskikt och lerklinar mer än gärna.
Inom byggnadsvården å sin sida använder fler och fler ekologiska byggmaterial. För att värma gamla hus installeras värmepumpar, moderna vedpannor, vattenmantlade eldstäder, ackumulatortankar och solfångare. När man tilläggsisolerar takbjälklaget är cellulosafiber eller träfibermaterial vanliga val. Till grund och skalmur används ofta lättklinker, perlit eller skumglasmaterial såsom Hasopor eller Foamglas.

Eko tolkas på olika sätt
Här bör påpekas att ekobyggandet idag har olika inriktningar. Dels finns hus byggda av cellplast och betong, dels hus byggda av trä och cellulosafiber. Det finns passivhus där man enbart tänkt på värmebehovet och energieffektiva hus där man även tänkt på att bygga med sunda material. Det finns hus med från- och tilluftsventilation och värmeväxlare och det finns hus med reglerbart självdrag. En del byggnader är proppade med tekniska system, medan andra så kallade »robusta hus« nästan inte har någon teknik alls.
Här vill jag presentera två ekohus som använder sig av naturliga och traditionella material – ett trähus och ett tegelhus. Båda husen ligger mycket nära byggnadsvårdens tankar vad gäller både materialval och tekniska system.

HUS I: Massivt trähus med tegeltak.
Roland Moser bor med sin familj i ett nybyggt hus i Skillebybacke i Järna söder om Södertälje. Familjen är mycket miljömedveten och när de skulle bygga sitt hus var det självklart att använda naturmaterial, måla med miljövänliga färger och att huset skulle värmas med förnyelsebar energi. Det familjemedlemmarna uppskattar mest i sitt hus är det goda inomhusklimatet. De har byggt ett hus som andas och som det känns bra att leva i.
Huset är byggt av bärande massivträelement, isolerat med träfiber och klätt med träpanel. Det är med andra ord trä i tre olika former. Filosofin bakom konstruktionen är att hela huset i principär byggt av ett enda material, nämligen trä.

Räfflade brädor och träfiber
Massivträelement bildar husets golv, väggar, bjälklag och tak. De består av en kärna av plank som dymlats ihop med träplugg och byggts på med brädor, horisontellt, vertikalt och diagonalt. På så sätt får man tjocka, formstabila massiva skivor av trä. Brädorna i elementen räfflas för att man skall få luftkanaler och därmed öka isoleringsvärdet.
I elementen finns också inlagt en vindtät papp för att få huset tätt. Skarvarna mellan skivorna är falsade och tätas med drevningsremsor av linfiber. De bärande väggelementen är 18,5 cm tjocka, icke bärande väggelement är 12,5 cm tjocka.
Ytterväggarna är isolerade på utsidan med 8 cm hård träfiberskiva som sedan kläs med en träpanel på läkt med luftspalt. Huset har en krypgrund med tre grundmurar, två av dem ligger under långsidornas ytterväggar och den tredje mitt under huset. På dessa murar ligger de 21 cm tjocka element som bildar bottenplattan. Den är isolerad med en 16 cm mjuk träfiberskiva på undersidan och en 4 cm hård träfiberskiva på ovansidan. Ovanpå denna ligger i sin tur kilsågad golvplank som spikats på läkt.

Taktegel och träfönster
Taket består av 21 cm tjocka element som isolerats på ovansidan med med 18 cm mjuk träfiberskiva och en 4 cm hård träfiberskiva. Ovanpå denna ligger takteglet på läkt med en luftspalt. Mellanbjälklaget består av 21 cm tjocka massivträelement med en 3,5 cm träfiberskiva och golvplank som spikats på läkt för att undvika stegljud.
Fönstren är kopplade tvåglasfönster av trä, med ett lågemissionsskikt på glaset. De har ettu-värde på 1,9. Runt fönster och dörrar har man drevat med linfiber. Ventilationen sker med självdrag via eldstadens skorsten, och den friska luften tas in genom en ventil i skafferiets yttervägg. Det finns en köksfläkt ovanför spisen och en liten fläkt i badrummet vilka startar när det behövs. Vill familjemedlemmarna ha bättre ventilation öppnar de fönstren.

Massivträelement utan lim
Att bygga hus av trä är ett sätt att lagra koldioxid och därigenom bidra till att minska klimatförändringarna i världen. Det har också blivit populärt under senare år att bygga miljöhus av massivträ, men de flesta massivträhus limmas med formaldehydlimmer som man bör undvika av miljöskäl.
Systemet med dymlade istället för limmade träelement (Holz 100) utvecklades i Österrike. I många avseenden liknar konstruktionen våra svenska plankhus, men i jämförelse är det en tjockare och bättre isolerad konstruktion. Elementen kommer färdiga från fabriken. De är inte billiga men innebär en snabb byggprocess eftersom de i princip ger färdiga vägg- och takytor. Monteringen av det här huset gick på två dagar. Invändigt målades elementen med äggoljetempera och golven skurades med linoljesåpa.

Massugnen ger behaglig värme
Huset värms med en stor murad massugn. Det är en eldstad som har en mycket stor tyngd (massa) och tar lång tid att värma upp. Det tar också lång tid för den att bli kall vilket gör att man får en stabil temperatur i huset. I början på uppvärmningssäsongen räcker det att man eldar var femte dag, men på vintern eldar man två gånger om dagen, då ligger glöden kvar från morgonbrasan och tänder kvällsbrasan. När de tär som kallast kan man få lägga in en tredje brasa. Massugnen ger en stabil och behaglig värme som sprider sig i hela huset tack var den öppna planlösningen.

HUS II: Lerhus med vasstak
Nils Christian Broering i Gessie, Vellinge kommun har byggt sig ett ekohus. För honom var det självklart att använda de traditionella materialen tegel, lera, trä och vass. Han ville ha material som inte var farliga att hantera, som inte avger giftiga emissioner och som dessutom bidrar till ett bra inomhusklimat genom sin förmåga att lagra värme (värmekapacitet)och buffra fukt (hygroskopiska egenskaper).
Huset är byggt med en skalmur av tegel som isolerats med lös lättklinker och lerklinats invändigt. Huset består med andra ord av tre olika former av lera: bränd lera i teglet, expanderad lera i lättklinker (Leca), och lera som puts, lerklining.

Grund och bjälklag
Grundkonstruktionen innehåller faktiskt cellplast, som förvisso inte är nedbrytbart och som Christian ville försöka undvika. Anledningen är att man inte kände till bättre sätt (t ex cellglasmaterial) att nå gängse energikrav. Konstruktionen består av en 10 cm tjock betongplatta på mark, med isoleringen under plattan. Isoleringen består av 30 cm lös lättklinker och 20 cm cellplastskivor, alltså totalt 50 cm. Ovanpå betongplattan ligger ett massivt, 3 cm tjockt trägolv på 7 cm tjocka reglar. Även mellanrummet mellan reglarna är isolerat med lös lättklinker. Kantbalken är gjuten mot L-formade grundelement av betong, dessa innehåller cellplastisolering för att man inte skall få en köldbrygga vid betongplattans kantbalk.
Mellanbjälklaget är en träkonstruktion isolerad med lös lättklinker (22 cm). Den har en träpanel nederst, vilken utgör innertaket i bottenvåningen, och överst en träpanel som är övervåningens trägolv. Trägolvet är lagt på remsor av träfiber för att undvika stegljud.

Väggkonstruktionen
Ytterväggarna består av en skalkonstruktion med en helstens tegelvägg innerst (25 cm) som bär upp taket och mellanbjälklaget och ytterst en vägg av fasadtegel (10 cm). Mellanrummet mellan de två väggarna är isolerad med 10 cm lös lättklinker. Den inre tegelväggen är murad med lerputs och klinad på insidan med lerputs (5cm). Allt som allt är ytterväggen omkring 50 cm tjock.
Fönstren är treglasfönster av trä med ett Uvärde som är mindre än 1. Ventilationen sker med självdrag genom den murade skorstenen från bottenvåningen, via massugnens rökkanal och från övervåningen genom en extra ventilationskanal i murstocken. Tilluften tas in direkt genom väggen till de olika rummen. Köksinredningen kommer från Tyskland och byggd helt och hållet av massivt trä. Företaget RS-Möbelhar specialiserat sig på att göra lika genomtänkta köksmoduler som IKEA, men helt i sunda material, det vill säga utan spånskivor.

Tak täckt med vass
Taket är en träkonstruktion med takstolar, isolerad med lös träfiberisolering (22 cm) och täckt med 30 cm vass. Inifrån ligger först en träpanel (1,5 cm) och på den en diffusionsöppen men vattentätduk. Därefter följer 22 cm träfiberisolering, en träpanel (2 cm) och på denna ytterligare en diffusionsöppen duk. Ovanpå denna takkonstruktion har man lagt ett 30 cm tjockt, traditionellt vasstak. Eftersom även vassen är ett isolerande material är taket isolerat med 50 cm isolering.
Värmesystemet i huset är uppbyggt kring en ackumulatortank på 750 liter försedd med skiktrör (Dalatanken). Tanken värms dels med 7 m2 vakuum solfångare som är placerade på marken framför huset, och dels med en stor massugn i vardagsrummet i vilken man har byggt in en 100 liters vattentank. Som reserv finns en elpatron på 6 kW.
Huset värms med vattenburen väggvärme från ackumulatortanken som också förser huset med varmvatten. Väggvärmen är inbyggd (inputsad) i lerkliningen. I sovrummen sitter den i ytterväggarna och i vardagsrummet i innerväggan som även denna är en tegelvägg klinad med lerputs.
Husen visar att den moderna byggbranschen har mycket att lära av traditionen, när det gäller att hitta sunda naturliga material, som har små ekologiska fotavtryck, som inte utsätter oss för giftiga emissioner, och som genom sin hygroskopiska och värmelagrande förmåga är behagliga att vistas i. De visar också att det finns nya byggnader som är intressanta, trots att de ännu inte har fått sin patina.

Varis Bokalders

arkitekt, författare till flera böcker om ekologiskt byggande, undervisar också på universitet och högskola.

varis@comhem.se

Byggnadsvårdsföreningen

Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.