fbpx

Trä ligger i tiden som ett miljövänligare alternativ till moderna bygg­material. Om branschen lär sig att efterfråga bra virke utifrån trädets inne­boende egenskaper, kan vi få både ett skogsbruk och ett trähusbyggande som är såväl hållbart som vackert. Mattias Hallgren tycker att vi ska lära av de gamla byggnader och konstruktioner som fortfarande finns kvar. 

Takstolarna i Gökhems kyrka är daterade till 1140, och har fortfarande sin ursprungliga funktion. Från början var de synliga nerifrån kyrkorummet.

 

Endast min vassaste handhyvel klarar att putsa av det stenhårda, gyllen bruna furuvirket på bindbjälken i Gökhems kyrka. Från stocken kommer en arom när virkets hartser frigörs av friktionen från hyveln. Någon minut kan denna mäktiga doft kännas, sen blir stocken luktlös.

Trädets ålder var 230 år. Det fälldes år 1140 till den romanska stenkyrkan för att bli en av bindbjälkarna i det makalöst vackra taklaget i Gökhems kyrka, en gång synligt nerifrån kyrkorummet men sedan mitten av 1200 talet dolt av ett platt innertak och från 1480 talet av stenvalv.

Medeltida kyrkors taklag är viktiga källor till kunskap, både i byggnadskonst och för att lära sig vilka material och tekniska för­hållanden som fungerat över lång tid. Som hantverkare behöver jag förstå dessa parametrar och hur de har samverkat.

Hållbart skogsbruk och lokalt virke

När jag som timmerman letar träd till olika projekt, försöker jag i första hand använda lokal skog för att minimera transporter och få virke från samma mikro-klimatzon som där det ska användas.

Vanligtvis uppskattas det mycket av lokalbefolkningen och av fastighetsägarna att man inte köper norrlandsvirke, utan finner rätt kvalitet för ändamålet lokalt, ibland till och med på ägarens egen mark. Det gynnar lokala entreprenörer och pengarna stannar kvar i bygden. Skogsägarna känner ofta en stolthet när de ser sin skog bli till något meningsfullt.

I vissa projekt engageras lokalbefolkning, skolor och hembygdsföreningar i virkesarbetet där man kan se träden förvandlas till byggnadsdelar. Barn kan även inkluderas i enklare arbetsuppgifter som en del i lärandet.

Poängen med flerskifte

Flera generationer träd i samma skog av olika trädslag kallas flerskifte. Det ger ett högkvalitativt och mångsidigt . Om man använder blädning, det vill säga selekterad, varsam huggning, kan skogens kvalitets och upplevelsevärden bibehållas över evig tid. Att inte markbereda, utan spara den biologiska mångfalden som finns i marken, kommer att gynna skogen så att den står emot skadeinsekter, brand och stormar bättre.

Mogen furuskog ger ofta stor andel kärnved, som inte behöver impregneras med gift för att användas utomhus. Ungskog av furu med liten andel kärnved blir vanligtvis till exempel tryckimpregnerade produkter eller listvirke.

Granar som växer tätt i flera generationer har flera användningsområden, även de långa smala, undertryckta granarna som i dagsläget röjs undan så maskinerna kan komma fram. Det handlar inte bara om att »kubiken ska ut ur skogen«, utan att man i vissa lämpliga skogar bevarar flerskiftet för att alltid ha rätt kvalitet till förfogande. Dagens stora skogsmaskiner lämpar sig inte för detta, utan hela branschen behöver fundera på hur man ska utveckla ett mer hållbart skogsbruk. På kort sikt ger det en dålig ekonomi för ägaren som vill slutavverka, men det ger bättre betalt på lång sikt.

Ett hållbart, hyggesfritt skogsbruk ger virke med mångfald och god kvalitet och därtill ett rikare djurliv och en plats för människor att finna sin själ i. Ju mer denna kvalitet efter frågas av byggbranschen, ju fler skogar kan räddas från att vara monotona skogsåkrar.
Förr tog man tillvara på trädens alla delar, även de krokiga träden och grenarna.

Jag tror att framtidens arkitektkår kommer att efterfråga mer specialvirke till den »trärevolution« som verkar vara i antågande.

I vissa fall betalar vi i Traditionsbärarna idag dubbla m3 priset på virke från flerskiftesskogar med rätt kvalitet som ska användas till speciella ändamål.

Framtidens träbyggande

Trähus i Sverige är vanligtvis av liggande eller stående timmer. Liggtimmerhus produceras fortfarande som både bostadshus och ekonomibyggnader. Stolpverksbyggnader såsom lador och uthus av skiftesverk och korsvirke har en blygsammare nyproduktion. Med dagens energikrav är det svårare att använda den typen av byggnader för året runt boende.

I vårt (än så länge) kalla land, lämpar sig stolpverk bra till ekonomibyggnader och funktionsbyggnader där design med exponerat trä är vanligt. Att uppnå bostadsstandard har sina nackdelar med köldbryggor när man isolerar mellan stolparna. Att isolera på ut­sidan av ramverket ger en vacker insida, men en extra konstruktion för isolering och panel utåt.

När äldre trähus nått bäst-före-datum, återgår de sakta tillbaka till naturen utan att sprida miljöfarliga ämnen i marken. Hur miljö­ vänliga blir dagens moderna byggnader när tiden är ute? Kanske vi måste konstruera dagens kompositbyggnader så att de enklare kan demonteras och återbrukas den dagen de ska rivas.

Vad kan framtidens träbyggande lära av äldre byggnader?

Äldre byggnader är en outtömlig referens för vad som fungerar över tid. Vissa har överlevt, andra inte. Den selekteringen är vägledande i att finna lämpliga lösningar vid nyproduktion. Som hantverkare, antikvarie eller arkitekt behöver man vara vaken och dokumentera detta vid restaureringsarbeten då byggnaders dolda delar öppnas upp och ger insyn i alla skikt. Äldre byggnader är ofta konstruerade så att delarna samverkar på ett elegant sätt när det gäller att ta upp egenlaster, väder och vind.

Peter Sjömar, arkitekt och universitets­ lektor vid DaCapo hantverksskola, konstaterade under en föreläsning att: »Det tog oss 1000 år att lära oss att bygga bra trähus, sen tog det 50 år att glömma allt.«

Skolklosters tak

Skiftesverk, en prefab-metod sedan mer är 1000 år. Takkonstruktion med rundslanor ger maximal flexibilitet. Skiftesverket på bilden är från 1750-talet.

Taklaget på Skoklosters slott lärde oss mycket. Tillsammans med ett antal kollegor tillbringade vi många år där med restaureringsarbeten. Hela takkonstruktionen är som ett träd, med en kraftig inre stomme av ram verk, likt trädets stam. Takstolarna står utan för ramverket med 1 tums mellanrum och låter sig böjas och fjädra mot stormvindar, likt trädets större grenar.
Därtill kommer takets öppna tegelläkt, på vilken det understrukna takteglet vilar. Detta nät av kraftig läkt gör taket starkt, lätt och flexibelt. Taklaget är en väl genomtänkt konstruktion från 1650 talet.

Att våga använda trädens naturliga styrka

Redan på ritbordet kan man på ett elegant sätt ta vara på trädens naturliga former och egenskaper genom medvetna val av skogens naturliga utbud. Skeppsbyggare har i alla tider anammat detta då de sökt krumväxt virke i skog och mark.

I vissa regioner där endast krumväxta träd växer, har man alltid anpassat byggnaderna efter råvaran. Det har givit lokala byggnadstyper som skiljer ut sig, landskap för landskap. Som hantverksforskare och timmerman har jag kunnat se detta genom alla undersökta äldre byggnader, framför allt medeltida träkonstruktioner på kontinenten
och i Norden.

I större byggnader och till fartyg har man ofta köpt specialvirke från andra länder. Virke av alla slag har varit en stor handelsvara mellan länder i alla tider.

Använda virke direkt från skogen

I dagens Sverige kan virke med naturlig form sällan användas på grund av att dess hållfasthet och kvalitet inte kan klassas som tillräckligt tillförlitlig. Vissa konstruktörer med erfarenheter av äldre statiskt obestämda träkonstruktioner kan göra detta, men allmänt så behöver branschen uppdatera sig med referenser från äldre konstruktioner.

Redan på ritbordetkan man ta vara påträdens naturligaformer och egen­skaper genom medvetna val av skogensnaturliga utbud.

Virkets egna former

Rundvirke som åsar, sparrar, raft och flätverk har burit många tak under flera hundra år. Det hoppas jag få se mer av i framtiden. När den runda formen bibehålls finns spänst och styrka kvar, särskilt om delarna samverkar sammanflätade eller korslagda. Rotknän, grenar och trädstammar med långböj ser jag som en oanad framtidsresurs. Om arkitekter vågar använda dessa väl beprövade byggnadselement, kanske man i framtiden kommer att odla dessa under kontrollerade former, med snabbväxande trädsorter som asp, al och gran. Diskussionen är väckt och jag tror att vi har mycket att hämta av naturens eleganta formgivning. Endast fantasin sätter gränserna.

Vi ses i skogen!

Mattias Hallgren, timmermann och hantverksforskare, hallgren@traditionsbararna.se

Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Byggnadskultur nr 1, 2020.


TESTER AV TRÄFÖRBAND

Det finns många beräkningar att tillgå genom Timberframers guild, www.tfguild.org, som under många år har samlat hållfasthetstester och beräkningar för arkitekter och konstruktörer. Genom Carl Thelin, Linnéuniversitetet, Växjö, har bänktester påbörjats för att kunna klassa traditionella träförband. Förhoppningsvis kommer antalet tester med större konstruktioner att utökas i framtiden. Den första rapporten heter »Draghållfasthet i historiska träförband« och finns att ladda ner via www.diva-portal.org.

Meny