fbpx

Tips & råd Så vårdar du din sekelskiftesbyggnad

Hur tar man på bästa sätt hand om sekelskiftets kvalitéer och former? Anton Björklund ger råd ur en snickares perspektiv. FOTO: Anna O.

Hur ska man sköta om materialen, formerna och uttrycken som utgör en tidsperiod? Anton Björklund, snickare och länsombud konstaterar att »sekelskiftesstil« numera är ett begrepp på dekis, men att det finns mycket du kan göra för att ta hand om din bostad på rätt sätt.

Sekelskifte. Tillsammans med begreppet »byggnadsvård« är det kanske ett av vår tids mest misshandlade ord? Idag kan det ju betyda lite vad som helst, i alla fall om man läser försäljningsprospekt. »Hur får vi in »sekelskifte« i den här funkisannonsen?« tänker en kreativt lagd mäklare och börjar skriva. Men sitter du faktiskt på det som på mäklarspråk skulle b­eskrivas som »sekelskiftespärla« finns många saker du kan göra för att själv underhålla, ­bevara och lyfta din bostads verkliga kvalitéer. Här kommer några goda råd på vägen.

1. Snickerier och inredning

Sekelskifteshus och lägenheter var ofta rikt dekorerade med snickerier och profiler. Det var speglar i fönsternischer och dörröppningar, knähöga socklar, lister på väggar, väggfältssnickerier, väggfast inredning såsom hatthyllor, skåp, serveringsgångar och så vidare. Allt detta skulle kosta multum att återskapa idag.

Fast inredning är platsbyggd och ofta sammanbyggd, allt i massivt trä. Vill man höja bänkhöjd eller lägga till en lådhurts är det inga större problem för en finsnickare. I sekelskiftes­kök var det inte så mycket inredning. Vill man bevara stilen men behöver mer ­arbetsyta kanske ett gammalt, rejält bord kan fylla samma syfte? 

Saknas vissa snickerier, kanske en sockel eller ett foder, malla av det med en profilmall och låt ett snickeri hyvla fram nya. Eller varför inte kolla på vinden eller i källaren. Det är heller inte omöjligt att likadana snickerier finns i grannhusen. Köp en vetelängd och bjud in dig själv på en kopp kaffe!

FOTO: Anna O.

2. Golv

Golv är en jätteviktig del av ett hus identitet. Originalgolv har ofta en väldigt hög kvalitet och de går naturligtvis att laga. Parkett kan man byta ut enskilda stavar på, till skillnad från idag spikades parkett förr, vilket möjliggör ett enkelt och skonsamt ingrepp. 

Plankgolv går också ­rädda, helt eller delvis. Platt kofot och kilar är bra hjälpmedel. Det är vanligt att det blir repor eller att trösklar och golv blir extra nötta vid gångstråk, en ­sliten tröskel är något av det vackraste vi har i våra hus och får absolut inte ­ersättas eller än värre, tas bort, för att man vill ha ett tröskellöst hus. 

Linoleumgolv hör sekelskiftet till, men till slut är de så slitna så trycket är borta, då är det inte mycket att göra. Man kan behålla dem ändå förstås. 

Vill man vårda sin lino­leummatta är ett milt rengöringsmedel och lino­leumfernissa på det ett bra tips. Spika fast eventuella revor så de inte blir värre. 

Klinkers var inte så vanligt i hus eller lägenheter under sekelskiftet men kan till exempel återfinnas i vackra mönster och kulörer i trapphus. Har man ett ­sådant golv bör man rådgöra med en expert så man inte gör något fel. enskilda trasiga plattor kan man ­ersätta och idag finns ett stort utbud på färger, storlekar och tjocklekar så det är rätt sannolikt att det går att lappa ihop ett trasigt klinkergolv.

3. Kakelugnar

Kakelugnar hör sekelskiftet till, det var den primära värmekällan även om centralvärme introducerats på marknaden. De är vackra där de står och med dagens energipriser också en mycket kostnadseffektiv värmekälla då de kan lagrar ­värmen länge. Idag är efterfrågan stor och det är en tämligen stor investering i att låta installera en kakelugn. Har du en kakelugn, vårda den. Är den otät eller är kakelplattor spruckna? Måste den plockas ner och muras upp igen eller räcker det med att foga om kaklet? Rådfråga en kakelugnsmakare.

Har sotaren provtryckt skorstenen men ­underkänt den? Då kan man behöva glidgjuta kanalerna, det är ett hyfsat lätt jobb om man läser på lite först. Se bara till att inte tappa ner veven i kanalen precis när du är klar, som jag gjorde, det gör inte susen för humöret.

FOTO: Anna O.

4. Beslag

Så mycket historia, så fin patina på dessa föremål. Visst går det att köpa nytt, men det kostar mycket och blir inte samma grej som ett gammalt. 

Ta bara skjutdörrsbeslag, ­sådana där man trycker på en knapp för att få ut handtaget. Visst, dörrhandtaget kan hänga lite på trekvart, men det ordnar man lätt med en ny bussning till roddarpinnen eller ny fjäder i låskistan. 

Enstaka spårskruvar kanske saknas, ersätt dem med likvärdiga! Är hål för rosett för stora? Plugga igen med lite trä och lim och borra ett nytt hål, alternativt snurra rosetten lite. En syl är ett bra verktyg för all typ av beslagsmontering, det finner man ofta på loppis. 

Ibland händer det att man får dörrtrycket i handen när man ska öppna en dörr. Då har sprinten försvunnit, hålet kanske ­blivit för stort. Ta loss delen med roddarpinnen och borra even­tuellt ett nytt hål eller ersätt helt enkelt med en större sprint. Sprinten kan vara allt från en spik, eller skruv, till en riktig i stål. Nivån på nördigheten får du ­bestämma själv.

Fönsterbeslag går att putsa upp så att de blir som nya. Spanjoletter är en annan favorit, de är som husets smycken. Ta vara på dem, putsa dem, njut av dem. Är de målade? De går att rädda, man kan lägga målade beslag i linoljesåpa som man lämnar där några dagar. Är de repiga och fula så kan man lämna in dem på omkromning.

Ofta var beslag runt sekel­skiftet i massiv mässing. Gillar man inte att de blir lite matta med tiden är en tub Autosol och en trasa ett bra tips. Kakelugnsluckorna är också tacksamma att ­polera upp då och då. 

5. Planlösning

Va? Måste vi leva på samma sätt som de gjorde på sekelskiftet nu också? Ja, det tycker jag. Du har köpt en sekelskiftes­bostad, du skrev själv på kontraktet, eller hur? Du visste vad du köpte. 

Riv inte ner väggar, sätt inte badrummet i köket och sovrummet i hallen. Det blir inte bra. Du är förvaltare av en fantastisk fastighet som är unik, låt den vara det. Sabba inte bara för att det skall passa just precis dig – just precis nu.

Planlösningen är en viktig sak i en gammal byggnad. Dörrar, korridorer, prång, alkover, stora svulstiga sällskapsrum, ­gigantiska serveringsgångar. Det har något som inte dagens öppna planlösningar ­någonsin kommer i närheten av. 

Alla bor inte i en Fanny och Alexandervåning, men även en tvårummare i staden eller en stuga på landet från sekelskiftet har garanterat kvalitéer värda att bevara och värna. Se möjligheterna i rummens ­olika storlekar och former. Framtiden tackar dig!

Anton Björklund, snickare och läns­ombud.

keyboard_arrow_up