Frågeställare: GG
Har allvarliga funderingar på att tillägsisolera golvet i mitt vindsutrymme. Med lösull av cellulosa motsvarande isolerings tjocklek 30 cm (inklusive eventuell sågspån). Befintligt mineralullsskikt tänker jag ta bort. Är dock rädd för fukt eftersom vinden blir kallare.
Huset är ett 1 1/2 plans med sadeltak byggt 1948 med obefintlig tilläggsisolering idag. Huset har skorsten och är konventerat från Oljeeldning alternativt ved till fjärrvärme för ca: 20 år sedan.
Status idag:
Vinden är ventilerad med ventiler i gavelspetsarna. Inga anmärkningar gjorda vid besiktning.
Vindsbjälklag 2″ x 8″ isolering i vindsbjälklag sågspån ca: 190 mm därefter fuktspärr (svart plast) och sedan 45-90 mm isolering (mineralull). Fuktspärr och tilläggsisoleringen troligen utförd mellan 1970-1990.
Troligen finns ytterliggare en fuktspärr i taket på ett badrum (på andra våningen) som renoverades 2001
Vid besiktning av en tilltänkt isoleringsentreprenör visade det sig att luftspalt mellan takspont och isolering (spån) är delvis igensatt.
Vilken typ av isolering skall man välja?
Har hört och läst att cellulosa isolering är att föredra framför konventionell (mineralull) eftersom det är hygroskopiskt liksom nuvarande sågspån. Är det någon som har erfarenheter positiva / negativa?
Kan man låta nuvarande sågspån ligga kvar, (entreprenören ansåg det)?
Nuvarande fuktspärr ovanpå sågspånet har jag tänkt ta bort men skall en ny fuktspärr läggas ovanpå panelen i vindsutrymmet (med risk för dubbla skikt ångspärr ovanpå badrummet) eller i taket på undervåningen med risk för att det inte blir tillräckligt tätt vid mellanväggar och dylikt.
Behöver man på ngt sätt förbättra ventilationen.
Är det en risk eller rent av bra att luftspalten är igensatt
Svar:
Den ursprungliga konstruktionen med isolering av såg-/ kutterspån utan luftspalt i parallelltak och där vindsbjälklag möter yttertaket, var standard fram till mineralullen introducerades. Med andra ord fungerar den bevisligen och är beprövad. Vid tilläggsisolering skall man som du skriver använda ett material med likadana fuktegenskaper och då kan du låta sågspånet ligga kvar. Läs mer om alla olika isoleringsmaterial och deras egenskaper i Byggnadskultur nr 1 2011 eller i Energiboken byggnadsvard.se/energiboken.
Om man isolerar upp i nock eller ökar på isoleringstjockleken för mycket finns risk för fuktproblem, framför allt om man inte längre har en skorsten som av och till värmer upp och torkar ut utrymmet. Det finns en rad artiklar i vår artikelbank som behandlar problemet, bland annat byggnadsvard.se/byggnadskultur/tilläggsisolera-men-inte-för-mycket.
Vid tilläägsisolering är fukt- eller vindspärren mellan bostadsvåning och vind viktig för att inte varm och därmed fuktigare inomhusluft skall kunna pysa upp på vinden och kondensera. Om spärren ligger under eller ovanpå sågspånet, eller i taket i bostadsvåningen, spelar mindre roll. Tänk på att luftläckage också kan uppstå i byggnadsskarvar eller där olika material möter varandra som till exempel invid skorsten eller genomföringar.
I samband med tilläggsisolering är det bra att övervaka hur den påverkar luftfuktigheten på vinden. Köp en vanlig hygrometer och mät före och efter åtgärden. Var även uppmärksam på hur det luktar.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
