fbpx

Tilläggsisolering och fuktproblem

När byggnader ska energieffektiviseras brukar fokus ligga på att täta husen och förbättra isoleringen. Variationen av metoder och produkter är stor och de flesta diskussioner handlar om vilket isoleringsmaterial som är det bästa. Ofta får vi höra att »fel isolering kan ge fukt«, men vilka är egentligen riskerna med tilläggsisolering? Johan Mattsson tar upp några av dem.

Mögelskada på vinden efter tilläggsisolering av bjälklaget.

För att förstå hur en tilläggsisolering skulle fungera i ditt hus, behöver du kunskap om hur byggnaden har fungerat tidigare och hur den fungerar idag, under normala förhållanden. Genom att undersöka fuktkritiska konstruktioner och material i huset, kan du få veta om det finns särskilda riskområden avseende ventilation, fuktbelastning eller etablerade svamp- och insektsskador, som du måste ta hänsyn till. En okritisk tilläggsisolering, utan ingående analys av husets egenskaper och användning, är riskabelt.

Framtidens osäkerhet

Det är ingen som vet hur fukt- och temperaturbelastning på en byggnad kommer att bli i framtiden eftersom både yttre och inre förhållanden kan och troligen kommer att förändras. Klimatförändringar innebär inte bara några grader varmare klimat. Det är även en risk för ändrat nederbördsmönster, slagregn och långa perioder med hög relativ luftfuktighet.

Omfattande angrepp av mögelsvamp på undersidan av en träfiberskiva i ett tilläggsisolerat bjälklag

Minskad värmeutstrålning ut i konstruktionerna kan leda till lägre temperatur i bland annat ytterväggar och bjälklag. Konsekvensen är en lägre temperatur på ytor som därmed torkar långsammare efter nederbörd och kondensering. Risken för tillväxt av först och främst mögelsvamp, men även rötsvamp ökar därmed betydligt.

Förändrade förhållanden kan ge problem

Vid bruks-, konstruktions- och klimatförändringar, ändras byggnadsfysiken. Det kan vara ofarligt, men ibland uppstår kritiska fuktsituationer och en rad olika problem. Några förändringar innebär bara en kosmetisk skada, orsakad av själva åtgärden, och påverkar inte byggnaden i stort. I andra fall ändrar man byggnadsfysiken på så sätt att man riskerar svampangrepp.

I ett nyligen isolerat bjälklag har kombinationen av en något lägre yttemperatur och ett mögelbenäget material gett en kraftig tillväxt av mögelsvamp

Ett enkelt, men vanligt exempel är isolering av bjälklag mot krypgrund. åtgärden ger en varmare golvyta, men samtidigt blir undersidan av bjälklaget kyligare. Faran är att den vattenånga i uteluften som blåser in i krypgrunden om sommaren, kondenserar mot den kalla ytan. Tillväxt av mögelsvamp på de våta materialen kan därefter påverka inomhusklimatet både i form av lukt och oacceptabel spridning av mögelsvampsporer.

I andra hand kan också insektsangrepp förekomma. Vid en undersökning av husbockskador i en samling gamla byggnader på Vestlandet i Norge, visade det sig att den mest aktiva skadan var i den del av sydväggen som var tilläggsisolerad. Temperaturmätningar visade att det i just detta område var extra varmt i virket eftersom isoleringen hindrade luftcirkulationen mellan ytterväggspanelen och timmerväggen.

Mögelticka i tilläggsisoleringen i yttervägg.

Materialegenskaper ofta lite kända

Det är inte alltid lätt att ta reda på vilka egenskaper olika byggnadsmaterial har. Analyser visar ibland att materialen har helt andra egenskaper än de som tidigare var kända. En anledning är att det sker en kontinuerlig förändring av sammansättningen hos etablerade produkter. Det introduceras många nya byggnadsmaterial där erfarenheter från långtidsexponering helt saknas. Dessutom är en del material utvecklade och testade under annorlunda förhållanden än vad som gäller i verkligheten.

Ofta krävs av konsumenten att hon/han är mycket väl insatt i hur och var materialen och produkterna bör användas. I samband med om och påbyggnad och inte minst tilläggsisolering används ofta produkter på ett oreflekterat sätt, utan kunskap om risken för skadeutveckling.

Skillnad mellan teori och verklighet

Trävirke förekommer nästan alltid i äldre hus. Därför vet vi ganska mycket om virkets egenskaper och vilka skador som förekommer på trä under varierande fuktbelastning. Skivmaterial, vindspärr och isolering är några av de produkter som ofta har tillkommit i äldre konstruktioner under senare tid. Hur dessa tål fuktbelastning är mindre känt. Som jag nämnde tidigare baseras dokumentationen av produkternas egenskaper i regel på teoretiska beräkningar och i enstaka fall, laboratorieförsök. Exponering under verkliga förhållanden kan ge andra effekter än förväntat.

Ett exempel är moderna skivmaterial som har andra egenskaper än massivt virke. Eftersom vedcellerna delas upp och ligninet till stor del tas bort i samband med produktionen, består skivorna huvudsakligen av, för mögelsvamp, lättåtkomlig och lättnedbrytbar cellulosa. Erfarenhet från skadeundersökningar visar att en permanent hög relativ luftfuktighet under tre till fyra veckor kan vara tillräckligt för etablering och tillväxt av mögelsvamp i en sådan omfattning att saneringsåtgärder blir nödvändiga.

Ett annat exempel på att verkligheten kan uppföra sig annorlunda än teorier är de problem som kan uppstå vid tilläggsisolering, där isoleringen fungerar som en extra näringskälla för svamp. äkta hussvamp kan nämligen utnyttja järntillsatsen i en del mineralullstyper i samband med nedbrytningen av angränsande virke. Effekten är dels att själva isoleringen bryts ned av svampen, dels att skadeutvecklingen kan gå betydligt snabbare än förväntat. För att undvika att det sker, måste man kontrollera konstruktionerna noggrant för eventuella rötskador innan de tilläggsisoleras.

Isolering av ytterväggar och bjälklag

Invändig isolering av ytterväggar är fukttekniskt ogynnsamt. Det uppstår gärna ett temperaturfall ut i väggen, vilket innebär risk för fuktproblem i den ursprungliga delen av ytterväggen. Om bra ventilation saknas, kan svampskador och även insektsangrepp uppstå.

Det är bättre att isolera ytterväggen på utsidan, även om det betyder mycket arbete och en eventuell förändring av fasadens utseende. åtgärden innebär att ytterväggspanelen tas av, man läktar ut, isolerar och lägger tillbaka panelen med vindspärr och luftskikt bakom panelen. En snabbare variant är att borra hål i ytorna och blåsa in isoleringsmaterialet i hålrum i väggkonstruktionen, där så är möjligt. Då sparar man material, men går samtidigt miste om möjligheten att kontrollera och åtgärda gamla svampangrepp i syllstockar och ytterväggarnas nedre del innan de isoleras.

Etablerade skador och nyetablering av skador

Vid undersökningar av gamla hus, hittar vi ofta små, oproblematiska rötskador, bland annat av äkta hussvamp. Dessa skador utvecklas ofta mycket sakta och vid helt torra lägen sker ingen tillväxt. Flera rötsvamparter har emellertid möjlighet att överleva torra perioder och vid en ny fuktbelastning kan de fortsätta att växa. Vid en okritisk tilläggsisolering kan fuktsituationer uppstå och innebära en snabb vidareutveckling av redan etablerade svampskador. På grund av förändringen i byggnadsfysiken uppstår problem även om själva isoleringsmaterialet inte är mögelbenägen.

Helt nya skador och angrepp uppstår ofta i samband med isolering av bjälklag mot en kylig källare eller krypgrund. Kombinationen av att den kyliga undersidan av bjälklaget och moderna, mögelbenägna material, leder lätt till omfattande mögelsvampskador. På grund av luftströmmar upp från källare och krypgrunder, särskilt under den kalla årstiden, sprids mögelsvamp sporer och luktproblem in i bostadsutrymmena. Efter en längre tids fuktbelastning kan man även registrera skador av rötsvampar, särskilt så kallade skinnsvampar och källarsvamp.

Träskadeinsekter och andra smådjur kan utnyttja en förändring i byggnadsfysiken. Välkända arter som strimmig trägnagare och husbock kan ha en klar fördel av en högre relativ luftfuktighet eller högre temperatur. Blir det fuktigare i luft och virke, ökar dessutom förekomsten av till exempel stövsländor, skalbaggar, gråsuggor, tusenben, kvalster och spindlar. Eftersom de lever av antingen vått virke, mögelsvamp eller varandra, indikerar en ovanlig förekomst av dessa djur att det troligen är kritiskt fuktigt i angränsande konstruktioner.

Vad händer med inomhusklimatet?

Vi tillbringar nästan 90 % av dygnet inomhus och är därför mycket beroende av en bra luftkvalitet. Det förutsätter att ventilationsluften som kommer in inte är förorenad och att eventuella föroreningar som produceras inne kan vädras ut. Om detta inte fungerar, blir man exponerad för olika föroreningar som i varierande grad påverkar vår hälsa.

Många bostäder är baserade på en självdragsventilation, där tilluften kommer via enstaka väggventiler samt otätheter i väggar och golv.
I den kalla årstiden ger temperaturskillnaden mellan ute och inneluften ett bra, naturligt självdrag, medan det om sommaren är en betydligt sämre effekt. Detta löser vi med att vädra mer med fönster och dörrar, samtidigt som vi vistas mer utomhus. Olika energieffektiviseringsåtgärder omfattar gärna att man tätar bättre i sprickor i väggar och bjälklag samt runt fönster. I bland byggs även väggventiler in, men oftare är det inga ventiler i väggarna.

Med tätare konstruktioner reduceras genomströmningen av luft. Andra åtgärder ger samma effekt, till exempel om man monterar en fläkt som endast sporadiskt är i drift i ventilationskanaler i kök och badrum. I samband med byte av fönster i en lägenhet i en tegelstensbyggnad, sjönk luftväxlingen från 0,5/timme till 0,07/timme vilket är helt oacceptabelt. Detta hade inget samband med vilket slags produkt som användes runt fönsterkarmarna. Det blev helt enkelt för tätt.

En annan företeelse som ofta förekommer i samband med tilläggsisolering är montering av värmepumpar. Dessa är bra med tanke på att spara energi, men eftersom de inte tillför någon friskluft, kan de ytterligare förvärra inomhusklimatet med tanke på bristande luftväxling.

Vad gör man? Skynda långsamt!

Innan man tilläggsisolerar eller gör andra ingrepp är det viktigt att skaffa sig kunskap och förståelse för hur byggnaden fungerar med tanke på fuktighet, temperatur och luftströmmar. Dessutom måste det klarläggas om det finns särskilda fukttekniska problem eller svampskador att ta hänsyn till. Trånga krypgrunder och oåtkomliga konstruktioner gör det ibland svårt att få en komplett översikt men med tekniska hjälpmedel och metoder går det ändå att bilda sig en god uppfattning av läget. Sök information och råd hos neutrala instanser och ta god tid på dig att bedöma de olika problemställningar som har uppstått.

Johan Mattsson

är mykolog och forskningschef på Mycoteam AS

johan@mycoteam.no

1/2013

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

    OBS! Lägret i Näverkärr är nu fullt.
  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, men inte alltid specifika dieter. Var noga med att ange vad du har för matpreferenser så att lägret kan ta ställning till om det går att ordna.
    Observera att du behöver vara medlem i föreningen för att kunna delta på något av våra läger. Här kan du läsa mer om medlemskapen: https://byggnadsvard.se/medlem/medlemskap
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

maj 2020
juni 2020
Inget evenemang hittades!
Visa fler