På min mormors gamla korsvirkeshus är både fönster och karmar i väldigt dåligt skick. Fönsterbågarna är inte original utan har förmodligen satts in någon gång under 60-70-talet. Absolut inget kärnvirke.
Hur som helst så ska fönstren renoveras men karmarna är på sina ställen i extremt dåligt skick. Karmen intill timret har varit tätat med en svart silikonfog med vanlig isolering innanför. Karmarna omgiven av denna tätning har ruttnat rejält.
Min tanke är att byta de dåliga karmstyckena och därefter täta springorna med lindrev. Sedan tänkte jag lappa springorna med antingen kalkbruk eller lerklining. Min fråga är vad jag bör använda för typ av bruk till tex. tätningen av karmarna och för lagning av sprickbildning? Delar av fasaden är lerklinade medan andra delar består av vad jag förmodar är murbruk. Går det att lägga kalkbruk/lerklining intill murbruk som en tillfällig nödlösning? Tanken är förstås att den gamla putsen ska bort, men i nuläget är det inte ett alternativ.
Tack på förhand!
Svar:
Trä och ”sten” rör sig olika, mellan dessa rörelser uppstår ofta sprickor som man vill täta för att hindra främst vatteninträngning. Mellan materialen kan man som du nämner använda lindrev, främst i botten. Bäst om det är tjärat lindrev. Som murare hade jag sen valt ett tjärförstärkt lerbruk för lagning av sprickor mellan korsvirke och fönsterkarm. (Man blandar lite på känn, kanske en deciliter tjära till 10 liter färdigt bruk). Mellan karm och tegel/puts skulle jag använda samma material som i putsen, i ditt fall ett troligt kalkbruk. Är det väldigt mycket rörelser mellan de olika materialen så kan man förstärka både lerbruket och kalkbruket med en armering i form av exempelvis hästtagel.
Det tjärförstärkta lerbruket blir inte underhållsfritt så det behöver ses över kontinuerligt beroende på utsatthet.
Jag är murare sedan 30 år tillbaka med egen verksamhet och det är som murare jag hittade kärleken till gamla hus. När jag jobbat i några år fick jag upp ögonen för saker man kunde ställas inför när man arbetade i gamla hus: Varför fungerade inte de nya produkterna som översvämmade byggmarknaden? Varför var husen byggda på liknande vis, fast de inte låg i närheten av varandra?
Snart insåg jag att för att närma mig husbyggnadsprinciperna fick jag leta i helheten under den period som husen byggdes. Hur levde folk och vad levde de av? Vilka material fanns att tillgå?
Jag är aktiv i ett flertal lokala föreningsnätverk och inser att de lokala skillnaderna som finns i landet är viktiga. Länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen är viktiga av just den anledningen. Vi kan hjälpa till med ett av de första och bästa hjälpmedlen för att åstakomma bättring – studiet av vår egen lokala/regionala byggnadskonst.
