Tapetsera på ny puts i hus av lersten?

4 år sedan

Vi har ett hus från 1850-talet i Skåne byggt i obränd lera/lersten.
Inför omtapetsering i ett rum visade det sig att kalkputsen var ganska dålig/mycket bom bakom de plastiga strukturtapeterna från 80-/90-talet som satt på väggarna. Vi tog in en murare som knackade ner ganska mycket och putslagade sen med naturligt hydrauliskt kalkbruk. Muraren vill prompt att vi ska kalkmåla väggarna, och menar att det är den enda rimliga behandlingen av väggarna då lerstenshuset måste kunna andas. Enligt muraren innehåller både silikatfärg eller tapeter/tapetklister olika plaster, och han vill därför inte råda oss att använda det alls.

Men vi vill gärna ha tapeter i det här rummet, så vilken metod är i så fall bäst för att tapetsera på helt nyputsade väggar?
Vi vill ju inte hämma kalkputsens egenskaper för mycket, så att lerstensväggarna kan fortsätta andas. Bör den nya putsen primas, målas eller förbehandlas på något sätt innan man klistrar tapeter på den? Finns det också tapetklister som ”andas” och är det stor skillnad på traditionella papperstapeter mot dagens ”non-woven”-tapeter, eller spelar det valet mindre roll? Hur ska vi göra?

Svar:

För ytterväggar av lera/ lersten är det av vikt att fuktvandringen fungerar, det som man i dagligt tal benämner ”andas”, och därmed är det viktigt att man inte stänger detta genom täta skikt. Täta skikt kan vara plastfärg eller andra material som har plast i sig.

I modernt byggande används ofta begreppet diffusionsöppna material som ett likhetstecken på att det är ett bra material för äldre hus men tyvärr så måste man kontrollera hur mycket/ snabbt som fukten kan transporteras genom materialet för att veta om det passar för just ditt material/ hus. En plastpåse kan vara diffusionsöppen men väldigt väldigt lite.

Kalkfärg och limfärg är material som väldigt snabbt transporterar fukten och dessa fungerar då bra på era väggar, men även en papperstapet (utan plastförstärkning) skulle fungera bra. Dock är det viktigt att tapetklistret inte har någon plastförstärkning heller, det vill säga ett traditionellt cellulosa- eller stärkelse-klister.

”Non-woven” tapeter och färdigblandade tapetklister är förstärkta med olika mängd plaster och fungerar därmed sämre i samklang med era väggar.

I ett utförandeskede ska era väggar inte förbehandlas med någon ”primer” då dessa oftast har hög del plast i sig men det kan var bra att förbehandla väggen med en strykning av tapetklister innan ni tapetserar, detta då de traditionella tapetklistret har en begränsad vidhäftningsförmåga (svårt att få tapeten att fästa).

Ofta hittar man i Skåne en undertapetsering i form av tidningspapper och detta är ett bra sätt att jämna ut eventuella ojämnheter istället för att spackla (moderna spackel innehåller ofta även de plast).

Ett råd är att i ett användande-skede av rummet se till att ni inte har stora täckande möbler ut med ytterväggarna då dessa kan försämra luftcirkulationen och därmed skapa sk. mikroklimat där lokalt en hög fuktighet kan uppstå. Detta kan göra att exempelvis svartmögel kan uppstå. Detta gäller främst på vintertid då man kan uppleva en strålningskyla från ytterväggarna.

Henrik Nilsson

Jag är murare sedan 30 år tillbaka med egen verksamhet och det är som murare jag hittade kärleken till gamla hus. När jag jobbat i några år fick jag upp ögonen för saker man kunde ställas inför när man arbetade i gamla hus: Varför fungerade inte de nya produkterna som översvämmade byggmarknaden? Varför var husen byggda på liknande vis, fast de inte låg i närheten av varandra?

Snart insåg jag att för att närma mig husbyggnadsprinciperna fick jag leta i helheten under den period som husen byggdes. Hur levde folk och vad levde de av? Vilka material fanns att tillgå?

Jag är aktiv i ett flertal lokala föreningsnätverk och inser att de lokala skillnaderna som finns i landet är viktiga. Länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen är viktiga av just den anledningen. Vi kan hjälpa till med ett av de första och bästa hjälpmedlen för att åstakomma bättring – studiet av vår egen lokala/regionala byggnadskonst.

Färg

Föregående inlägg

Tilluft i 20-talshus.

Nästa inlägg

Bedömning av äldre stengrund + behov av att rikta timmerhus