Under tilläggsisoleringen (drygt tio centimeter glasfiberull) till vårt hus byggt 47 finns en jättefin reverterad puts. Den funderar vi på att ta fram, och i samband med det har det uppkommit en del frågor.
För det första: Går det att säga något om hur mycket åtgärden kommer att påverka inomhusklimatet, till exempel vad gäller risk för drag och höjda energiräkningar?
För det andra: Enligt bygglovet från 40-talet är det spån i väggarna. Gissningsvis har det sjunkit ihop en hel del, och vår tanke är att successivt öppna upp innerväggarna, ta ut spånet och ersätta med lin eller hampa. Detta för att minska kyleffekten när tilläggsisoleringen tas bort. Är detta en god idé?
För det tredje: Vi tror inte att det finns någon vindpapp bakom originalfasaden. Kan man istället sätta upp någon slags papp på insidan för att minska drag?
Svar:
Detta är en lite vansklig fråga för en byggnadsvårdare. Om mineralullsisoleringen är torr så gör den fortfarande sitt jobb och bidrar till lägre energikostnader. Trots kulturhistoriska aspekter bör man ställa sig frågan om det i dessa klimatkristider är ansvarsfullt att riva ned en fungerande tilläggsisolering? Tilläggsisoleringar är sällan vackra men ett alternativ kan vara att revertera utanför tilläggsisoleringen. Om fönstren flyttas ut i fasadlivet och takfötter och utkragning över grunden kompenseras så kan resultatet ändå bli acceptabelt. Låt en historiskt kunnig arkitekt skissa ett förslag.
Om väggen har mineralullsisolering förespråkar branschen tyvärr en invändig plast så att fuktighet inte kan ta sig in i konstruktionen från bostadsrummen. Mineralull kan annars, i motsats till ovan nämnda hygroskopiska material inte avge fuktigheten utan blir med tiden uppfuktad och förlorar därmed sin teoretiska isoleringsförmåga. I allvarliga fall kan det också leda till mögelpåväxt i konstruktionen. Om man frångår branschstandard kan invändiga ytskikt med till exempel tapeter och gipsskivor normalt tillgodose tillräcklig fuktspärr men det kan vara klokt att kolla med försäkringsbolagen om de godkänner det utförandet.
Om ni ändå väljer att återställa den ursprungliga reverteringen genom att ta bort mineralullen kan man normalt uppnå acceptabla, men kanske inte lika bra isoleringsvärden om man samtidigt gör andra energiåtgärder som isolering av vindsbjälklag, översyn av uppvärmningssytem, byte eller påfyllnad av väggisoleringen i regelverket med förslagsvis cellulosafiber, lågemissionsglas i fönstrens innerbågar, översyn av tätningslister runt fönster och dörrar samt eventuellt en tunn isolering på insidan av vägarna. Mer att läsa om detta finns i Energiboken. Detta förslag är den långsiktigt tekniskt säkraste konstruktionen.
En av fördelarna med en putsrevertering är att den i sig är vindtät. På 1940-talet sattes ofta en invändig vindpapp och ibland en invändig isolering innanför den sågspånsisolerade regelstommen bestående av luftspalt, råspont och mjuka träfiberskivor. Tillsammans ger detta en ganska bra isolering om fyllningen i regelfacken inte har satt sig. Om man inte vill riva den invändiga väggen kan eventuella luftfickor i regelstommen detekteras med värmekamera kalla dagar på vintern och cellulosafyllning kan blåsas in genom uppborrade hål där det behövs, ofta under fönster och högst upp i regelfacken. Rådgör med isoleringskonsult.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
