fbpx

Stuck – bortglömd men pånyttfödd!

Silikonform läggs i kappan. Fotograf/Illustratör: Björn Schenholm-Ristborg

Vid renovering av äldre hus händer det att en bit stucklist eller en takrosett skadats eller saknas. Här beskrivs hur du själv kan laga och komplettera stuckdetaljer.

Är stucklisten i bra skick i övrigt, och förhoppningsvis målad med limfärg med underliggande patentering (linolja), kan den behållas och användas som förlaga till nygjutning. Fukta då ytan försiktigt med mjuk svamp eller trasa och tvätta ner färgen med lätt hand.

Färgborttagning

Troligen har listen målats med någon typ av plastfärg på en oljebaserad grund och profilen har slätats ut med tjocka lager färg. Då måste färgen tas bort med kemiska medel. Det finns flera preparat att köpa i färghandeln. Pensla på flödigt av medlet, lägg på gladpack och låt medlet får verka, se anvisningen på förpackningen. Använd sedan kniv och tandborste för att försiktigt skrapa bort färgen.

Plastelinaform

En skada, stor som en handflata, kan lätt repareras genom gjutning i plastelina, en syntetisk lera som blir mjuk i händerna av värmen och hårdnar i luften. Den finns att köpa i konstnärsbutiker, färghandel eller hos stuckatörer. Den mjuka »leran« trycks försiktigt mot en oskadad del av listen som ska kompletteras. Efter ungefär en timme plockas formen ner, lite gips rörs ihop och gjuts i plastelinaformen.
Den nya delen får stelna och limmas fast på den skadade ytan. Pva-lim fungerar bra, kleber, ett gipsbaserat lim, likaså.

Med det här arbetssättet är det lätt att göra en ny bit om resultatet inte blir bra, det är dessutom billigt. Nackdelen är att det bara går att tillverka små bitar.

Silikonform

I dag används hellre tixotrop silikon, som blandas och spacklas ut på den felfria ytan. Den får härda och därefter läggs ett cirka 2 cm tjockt lager med armerad gips, en s. k. kappa. När kappan har härdat läggs den på ett arbetsbord och sen läggs formen i kappan. Därefter kan ett par hundra stycken gjutas.
Silikon kan köpas från stuckatörer eller butiker med konstnärsmaterial, det kostar 550-600 kr per kg beroende på kvalitet. Det går åt 2-3 kg till en form på 10 ¥ 80 cm.
Formarna bör inte vara mer än cirka 80 cm långa för att inte bli för otympliga.

Andra formmaterial

Traditionellt används limform (gelatin), som går att återanvända. Det är en billig metod, men svår och den kräver mycket erfarenhet vid avgjutning i tak. En annan lite billigare metod är att använda thermogummi, som även kan återanvändas. Det är ett material som påminner om silikon i konsistensen men som kan värmas så att det blir flytande. Det kräver noggrann temperaturövervakning, materialet smälter vid +133°C, blir det varmare förkolnar det.

Stuckmaterialet

För att gjuta använder man gips, det är ett mjukt material som finns i olika kvaliteter, hårdheter och priser. Vanligast är modellgips, som är lämpligt att gjuta med. Stuckatörer använder oftast gjutgips, en typ av modellgips. Så kallat stuckgips används i regel inte till stuck utan som utfyllning vid lagning av hål i väggar och liknande. Hårdgipser är mycket hårda och dyra och används av bland andra tandtekniker. Det går att hamra guld mot det.

Armering

Sisal, kokos, lin eller annan lång fiber kan användas. En del använder plastnät, glasfiber eller flock (glasfiber). Det viktiga är att gipsen håller ihop även om den skulle spricka. Armeringen läggs i formen efter det att gipsen slagits i. Metallarmering, som ofta används till skulpturer, skall alltid vara rostskyddad.

Gjutning

För att undvika luftbubblor ströas gipsen ner i vattnet tills det bildas en ö på ytan. När ön genomfuktats »vänds gipsen« och rörs om försiktigt och hälls långsamt och jämnt i formen så minimeras luftblåsorna.

Hur man blandar gips och vatten beror på gipskvaliteten, 1 del vatten till 1-3,5 delar gips är en vanlig proportion. Använd alltid kallt vatten. Gips kan ha olika brinntid (tid att stelna), den tid man har på sig att gjuta varierar från 5 till 20 minuter. Gjutningen är klar efter ungefär en timme. Ta försiktigt ut gipsen, som nu är skör och tung på grund av överskottsvatten. Lägg den att torka 2-7 dagar beroende på temperatur, före monteringen. Stuckatörer torkar ofta stucken i torkrum för att få ner vikten och göra den mer lätthanterlig.

Montering

Montering sker med kleber, ett sättbruk för gips, som består av en gipsbas med bindemedel i. Det är viktigt att monteringsytorna är fuktiga så att vattnet som behövs för att bruket ska brinna, inte försvinner in i listen. Monteringsytorna kan fuktas med en svamp eller schellackeras innan bruket läggs på.

Förr spikades listerna också med klippspik i koppar eller mässing, galvad spik har också använts. Idag används självborrande, självförsänkande spånskiveskruv (galvaniserade) för att fixera listen medan bruket brinner (cirka 1 dygn). Skruvarna kan sitta kvar om de försänkts i listen, de spacklas över med sättbruket.

Retuschering

Därefter följer retuscheringen – alla skarvar och hörn skärs och slipas så att resultat blir snyggt. Skulle man råka ta bort för mycket, lägger man på mer, låter det torka och börjar om. Sedan är det bara tålamodet som bestämmer slutresultatet. Om du inte själv vill lägga ner tid och kraft på företaget, kan du ringa till en stuckatör, se telefonkatalogens gula sidor under Gips- och stuckarbeten. Det finns plastlister att köpa. De är relativt billiga och lättåtkomliga. Ett bättre alternativ är taklister och rosetter i äkta gipsstuck, som kan anskaffas per postorder till rimliga priser och som man kan montera själv.

Björn Schenholm-Ristborg
Arbetar som stuckatör och driver firman SR Klassisk interiör i Sundbyberg, som säljer stuck, importerad från Italien.

1/1999

keyboard_arrow_up