fbpx
Gränd som ännu inte renoverats i gamla Damaskus. Liknande burspråk finns i Turkiet, de ger skugga åt de gående.

Syrien är ett fascinerande land, inte minst för byggnadsvårdaren. Kulturen är gammal, här uppfanns alfabetet, och stadsplanerna är i vissa fall från Jesu tid. överallt finns gamla byggnader och lämningar. Charlotta Hanner Nordstrand och Jon Erik Nordstrand har träffat företrädare för byggnadsvården som berättar om utmaningen att bevara allt det gamla – och samtidigt leva ett modernt liv.

Vi hade två mål med vårt tredje besök i Syrien. Det första var att studera hur byggnadsvården fungerar i landet. Här fick vi hjälp av Penélope André-Eklund på svenska ambassaden att etablera kontakter inom landets byggnads- och kulturmiljövårdssektor. Det andra var att studera de tidigkristna “döda städerna” i nordväst. Det är ca 600 städer som övergavs på 700- och 800-talen när det muslimska styret efterträdde det östromerska.

För att utforska dessa är det nödvändigt med egen bil och trots en viss oro för en annorlunda trafikrytm hyrde vi en. Därigenom hann vi också uppleva stadsvården i de båda miljonstäderna Aleppo och Damaskus. De historiska stadskärnorna i Aleppo och Damaskus är två av världens äldsta kontinuerligt bebodda städer och båda är sedan länge världsarv.

Syriens motsvarighet till Riksantikvarieämbetet, adiat, startades 1924 under det franska styret. På senare år är det tyskt bistånd som betytt mest för rehabiliteringen av de historiska städerna.

Karta över Syrien

Stadsrehabilitering

Vid Aleppos universitet, med 60 000 studenter, hade vi stämt möte med professor Fatina Kourdi vid fakulteten för arkitektur. Hon introducerade oss för sina kollegor, institutionschefen professor Emad Al-Salah och läraren i arkitekturens teori och historia professor Atalla Mohamed.

Fatina Kourdi är specialist på stadsförnyelse och stadsplanering i äldre städer och samarbetar med gtz, Deutsche Gesellshaft für Technische Zusammenarbeit. Fakulteten driver ett tempusprojekt, ett EU-program för främjande av högre utbildning, tillsammans med flera europeiska universitet, främst i Tyskland. Inom projektet har en masterkurs kring kulturturism arbetats fram.

Fatina Kourdi nämnde flera Urban Development Planning Projects med avsikt att förena modernt boende, turism och bilism i bl a Damaskus och Aleppo. Det pekar på en i vårt tycke spännande utveckling, där man försöker kombinera turism med bebyggelsevård.

Beit Ghazaleh från 1600-talet är en av Aleppos mest imponerande byggnader. Foto: Francois Cristolfi 2010 CC BY-SA 4.0

Aleppo

Dr Kourdi berättade att gtz, som arbetar för gmz (den tyska motsvarigheten till sida), i samarbete med syriska intressen gjort stora insatser för de historiska stadskärnorna i Aleppo och Damaskus.

I början av 1990-talet initierade gmz genom gtz ett projekt för att rehabilitera Aleppos stadskärna. Sedan 1950-talet hade ca hälften av stadskärnans 200 000 invånare flyttat till andra stadsdelar eller lämnat staden, fattigdomen ökat och innerstaden gradvis förfallit. En äldre stadsplan, utvecklad av franska specialister, hade dragit trafikleder genom känsliga områden.

Nu har trenden vänts och invånarantalet ökat med 15 000. Förfallet har stoppats med flera metoder. Stadens styrelse har utvecklat ett tvärfackligt administrativt team, Directorate of the Old City, som gradvis tagit över rehabiliteringsarbetet och hittills renoverat 70 procent av vatten- och avloppssystemet i stadskärnan. En annan åtgärd är att införa “små lån”. Genom dessa har ca 20 procent av bostäderna renoverats.

Den största utmaningen är att både bevara det historiska arvet och den sociokulturella strukturen för att åstadkomma ett modernt arbets- och bostadsliv. Gamla stadens invånare har därför fått komma till tals genom hearings och haft önskemål om hälsostationer och lekskolor. Nu finns flera “Health Points”, en motsvarighet till vårdcentraler, likaså har den första lekskolan startats i gamla stan. Rehabiliteringen av Aleppos stadskärna används nu som modell för bevarande av andra städer i Syrien.

Fasad och entré till Kahn As’ad Pasha i Damaskus gamla stad. De vita prickarna i basartaket uppe till vänster är skotthål från firandet av frigörelsen från Frankrike.

Damaskus

I Damaskus pågår ett projekt för hållbar stadsutveckling. Eyas Al-Khateeb, som är lokal teknisk expert på gtz, berättade att arbetet i Damaskus historiska stadskärna har tre insatsområden: stadens khaner (handelskaravanhus), bostadshusen och sabilerna, tappställen för vatten.

Stadens gamla khaner är märkliga. De var på samma gång påkostade hotell för resande på sidenvägen, lager för dyrbara varor, försäljningslokaler och stall för kameler. Nu sätts de historiskt betydelsefulla khanerna och sabilerna istånd, och man agerar som konsulter gentemot ägarna av bostadshusen. Tillvägagångssättet är att genom skadeanalyser få fram åtgärds- och kostnadsförslag. Tre sabiler är hittills återställda och försedda med drickbart vatten.

Damaskus är byggt på en gammal oas. Så trots ökenklimatet har man problem med att husens puts suger upp grundvatten och blir fuktskadad. Här kan det finnas samarbetsmöjligheter med Sverige, där vi ju har liknande problem.

Eyas Al-Khateeb och Charlotta Hanner Nordstrand framför en renoverad sabil i gamla Damaskus.

Ideellt arbete för kulturarvet

Under 2000-talet har flera ideella organisationer för att skydda och ta tillvara det karaktäristiska och historiskt urbana vuxit upp i Damaskus, Aleppo och andra städer. Friends of Damascus startade 2005 medan föreningen i Aleppo kom igång redan på 1920-talet. Friends of Damascus har underkommittéer som arbetar med skydd av staden, kulturarv och miljö. De lokala organisationerna har stor betydelse för utvecklingen, då de är grundade och styrda av respektive stads egna befolkningar. De arbetar med hjälp och utbildning i form av föreläsningsverksamhet. Därigenom sprids kunskapen och intresset för det egna kulturarvet.

Läs mer

Fakta om Syrien (2009)

Syriska arabrepubliken bildades 1946 då det franska mandatet upphörde. Då ändrades landets gränser, vilket bidragit till politiska problem. President Bashir al-Assad är utbildad i Storbritannien och son till förre presidenten Hafez al-Assad. Befolkningen är växande och f n ca 20 miljoner. Landet har en muslimsk majoritet, ca 10 procent är kristna. I landet finns många flyktingar från Irak och också interna klimatflyktingar. I nordöst har det inte regnat på fyra år och torkan har drivit 600 000 personer från sina jordbruk till tältläger.

Ökande turism utgör både en påfrestning och en möjlighet. Syrien har lämningar från 5 000-åriga högkulturer som Ugarit med det första alfabetet, och Ebla med det första biblioteket. Från århundradena runt Kristi födelse finns hellenistiska, feniciska och romerska städer som Afamia, Tartus och Palmyra. De tidigkristna bebyggelselämningarna är bl a Qalat Siman – pelarhelgonet Simons kloster och de “döda städerna” – ca 600 städer som övergavs när det muslimska styret efterträdde det östromerska. För dessa finns en ansökan om att de ska bli världsarv. Ett system av mäktiga borgar, både arabiska och kristna, minner om korsfarartiden.

Charlotta Hanner Nordstrand, universitetslektor vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet

Jon Erik Nordstrand, civilingenjör

4/2009