Brand är den vanligaste orsaken till skada på kyrkor och andra kulturbyggnader. I ett nyligen avslutat projekt har SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut sammanställt erfarenheter från installationer av sprinklersystem i kyrkor. Magnus Arvidson presenterar här slutsatserna från projektet.

Stora kulturhistoriska och ekonomiska värden går till spillo när kyrkor och andra kulturbyggnader brinner. Ofta är brandförloppet snabbt och mycket lite går att rädda. Det senaste exemplet är branden i Ramnäs kyrka i november 2006, där delar av kyrkan brandskadades och hela kyrkan rökskadades.

På senare år har ett tiotal svenska kyrkor försetts med sprinklersystem och ett flertal kyrkor kommer att skyddas under kommande år. Utöver sprinkler installeras normalt även brandlarm, inbrottslarm och videoövervakning. I ett nyligen avslutat projekt har sprinklerinstallationerna i några representativa kyrkor dokumenterats och kunskap och erfarenheter från dessa installationer har sammanställts. Dessutom identifierades områden för vidare forskning.

Brand vanligaste orsaken till skada

En sammanställning som gjordes 1985 visar att totalt 524 kyrkor eller kapell i Sverige förstörts av brand, krig, plundring, oväder, svåra sprickbildningar, konstruktionsfel etc under åren 1193 till 1984. Av dessa förstördes 447_stycken (85%) av brand, varav 106 genom åsknedslag. Sammanställningen omfattade 2 890 kyrkor eller kapell.
Under 2000-talet har ett skrämmande stort antal kyrkor eller andra kulturbyggnader förstörts i brand. I de allra flesta fall har bränderna varit anlagda. Några exempel på bränder från senare år är Bäckaby kyrka 2000, Södra Råda kyrka 2001, Kvarteret Arkadien i Jönköping 2001, Ledsjö kyrka 2004, Östersjö Handpappersbruk 2005 samt Kvarteret Tullen i Kungsbacka 2006 och Ramnäs kyrka 2006.

Studier av sprinklerinstallationer

Inom ramen för projektet besöktes kyrkorna i Hedared, Frödinge, Habo, Älgarås, Fröskog och Skållerud för att studera hur man installerat sprinkler i just dessa kyrkor. Dessutom intervjuades personer som projekterat, besiktigat eller installerat systemen. Erfarenheter från Norge har också sammanställts. Där har sprinklersystem installerats i ett större antal kyrkor under den senaste tjugoårsperioden.

Att skydda kulturbyggnader mot brand kräver särskilda hänsyn. Sprinklersystemet måste installeras med så liten åverkan på byggnaden som möjligt och installationen måste vara diskret. Rör och munstycken ska smälta in i miljön utan att vara iögonfallande. Många äldre byggnader saknar värme och elektricitet vilket innebär att särskilda tekniska lösningar måste användas, som torrörsystem eller system där frysskyddsmedel tillsätts vattnet.

Studiebesöken visar att en stor möda har lagts ned på utformning och installation av systemen. Även om vissa typlösningar går igen kräver varje objekt speciallösningar. Visserligen har mycket värdefull kompetens byggts upp hos de personer som projekterat och installerat systemen, men flera av dem efterlyser mer kunskap och forskning.

Värdefulla erfarenheter

Nedan sammanfattas några synpunkter och erfarenheter från besöken och de intervjuer som genomfördes:

• Systeminstallationerna är relativt komplexa: Några av kyrkorna som besöktes är skyddade med ”vattendimma” invändigt och traditionell sprinklerteknik utvändigt, dvs två system som inte har en enda gemensam komponent mer än möjligen vattentanken. Dessutom kan flera olika systemlösningar förekomma inom ett och samma objekt, våtrörsystem med frysskyddsmedel, torrörsystem och gruppaktiveringssystem. Det gör systemlösningarna komplexa och underhålls-krävande samtidigt som tillförlitligheten kan äventyras. En erfarenhet från Norge är att sofistikerade lösningar och ”modern” teknik ställer höga krav på underhåll och att de ofta är dyra. Enkla lösningar är därför eftersträvansvärda.
• Regelbunden funktionskontroll är viktigt: Ofta krävs en hel kedja med moment (detektering av brand, signalöverföring, öppning av ventiler, start av pump, etc) för att ett system ska fungera. Flera fall där system inte fungerat vid funktionskontroll dokumenterades i projektet. Regelbunden funktionskontroll krävs därför för att upptäcka fel.
• Flera fall av oavsiktliga aktiveringar: Anmärkningsvärt många fall (sex) där sprinklersystemet aktiverat oavsiktligt har dokumenterats. I samtliga fall är det sprinklersektioner för utvändigt skydd av fasader eller tak som aktiverats utan att det brunnit. Den direkta orsaken varierar men kan i samtliga fall hänföras till branddetektionssystemet.
• Dränering av rörsystemen är viktigt: Torrörsystem måste gå att dränera, annars finns risk att kvarstående vatten fryser eller bidrar till invändig korrosion. Om rörkopplingar eller munstycken fryser sönder kan det innebära att systemet aktiveras oavsiktligt. I några av kyrkorna används därför tryckluft för att blåsa rören fria från kvarstående vatten. Försök visar att rörsystemen går att få torra på det sättet men praktisk erfarenhet saknas.
• Användningen av frysskyddsmedel kan diskuteras: Dels gör det systemen mer komplicerade och underhållskrävande, dels finns risk att vissa frysskyddsmedel skadar känsliga ytor om läckage uppstår. Ett fall av läckage och skada dokumenterades.
• Installationerna är diskreta och väl utförda: Gemensamt för samtliga de kyrkor som besöktes inom ramen för projektet är att installationerna är mycket diskreta och väl utförda. Det är sannolikt att den normale kyrkobesökaren inte lägger märke till installationen överhuvudtaget.
• Kontroll, provning och underhåll: Statistik visar att regelbunden kontroll, provning och underhåll är nyckeln till hög tillförlitlighet. Men det kräver tid, utbildning och engagemang från anläggningsskötaren. Flera anläggningsskötare utryckte att underhållet krävt mer tid och varit dyrare än man förväntat sig.
• Erfarenhetsutbyte efterlyses: Ett flertal svenska kyrkor är nu skyddade med sprinkler. Flera anläggningsskötare som intervjuades efterlyste kontakt och erfarenhetsutbyte kyrkorna emellan.

Framtida insatser – var behövs mer kunskap?

En central del av projektet var att utreda vilka frågeställningar som kräver fortsatta insatser. Sammanfattningsvis kan man säga att mer kunskap behövs för att kulturbyggnader ska kunna skyddas på ett så enhetligt och enkelt sätt som möjligt. Några av de frågor som är angelägna att studera är bland annat vattens inverkan på vägg- och takmålningar, vattenströmning genom kalla rör, dimensionering av system för skydd av vindar, fasader och yttertak samt åtgärder för förbättrad tillförlitlighet.

Projektet finansierades av Brandforsk, Styrelsen för svensk brandforskning. Projektet i sin helhet redovisas i SP_Rapport 2006:42, ”An overview of fire protection of Swedish wooden churches, Brandforsk project 500-061” som kan laddas ned från www.sp.se

Magnus Arvidson, brandingenjör vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och medlem i Svenska Byggnadsvårdsföreningen

1/2007