Varje sommar brukar Byggnadskultur passa på att tipsa om besöksmål som både är kulturhistoriskt intressanta och samtidigt härliga att semestra vid. Den här gången är det trädgårdarnas tur. I det här numret berättar fem trädgårdsprofiler om sina bästa trädgårdar att fira ledigheten i. Kanske kan du passa på att svänga förbi någon av dem redan i år?
Många kända kulturmiljöer har tillhörande vackra trädgårdar som man med fördel kan passa på att besöka om sommaren. Men det kan också löna sig att leta efter sina gröna rum på platser som inte är så välkända. Riksförbundet Svensk trädgård anordnar vartannat år »Tusen trädgårdar«. Då öppnar både privatpersoner och stora anläggningar under en speciell dag sina grindar och släpper in besökare. Nästa gång är dessvärre inte förrän 2024, men i väntan på det kan man hitta både privata och offentliga trädgårdar listade på svensktradgard.se. En sökning i listan kan ge oväntade, men spännande, nya kunskaper om kryddörter och medicinalväxter i Olofström. Eller kanske Carl von Linnés privatliv och vetenskapliga gärning i Hammarby utanför Uppsala. Du kan söka både på typ av trädgård och geografisk plats.
Semester i staden – inte bara asfalt
Tillbringar du din semester i staden finns det även för dig vackra gröna lungor att besöka. I Göteborg till exempel, hittar man vackra Gunnebo Slott & Trädgårdar i Mölndal. Sedan 2023 är det ett kulturreservat med ett vackert naturlandskap och ett besök i det vackra återskapade orangeriet är ett absolut måste.
Befinner du dig i en helt annan landsända kan vi rekommendera ett besök i Umeå residensträdgård. En restaurering av den trädgård som skapades i slutet av 1800-talet är i full gång. I trädgården finns ett klonarkiv för buskrosor, perenner och fruktträd och ett stort antal träd som faktiskt inte borde kunna växa så pass lång norrut i landet som de gör.
Plocka blommor och dricka kaffe – ny folksport
I Inger Olaussons avhandling om handelsträdgårdar 1900–1950 »En blomstrande marknad« från 2014 kan man läsa om de idag hotade handelsträdgårdarna som yrkesmässigt drev upp grönsaker, frukt, bär, snittblommor och andra växter, för försäljning. En stor del av den produktionen har idag istället förlagts till andra delar av världen. Men de senaste åren har en motrörelse kunnat skönjas. Svenska snittblommor är både högsta mode och samtidigt en del av en lösning på problemen med produktionsvillkor, transporter och utsläpp.
Många svenska snittblomsodlare odlar idag småskaligt på friland och passar på att kombinera odlandet med sidoverksamheter såsom café och restaurang.
Är du nyfiken på var din närmaste snittblomsodlare håller hus, kan du bland annat leta hos föreningen Snittblomsodlare i Sverige. På snittblomsodlare.se finner du landets yrkesverksamma småskaliga snittblomsodlare.
Josefina Fogelin, redaktör
Tjolöholms trädgårdar – Halland
Ulrika Rydh, trädgårdsantikvarie.
Aktuellt: Jag gör just nu omgestaltningar av privata trädgårdar, håller praktisk trädgårdskurs och gör inventeringar av kulturhistoriskt värdefulla gröna miljöer
Vad är ditt bästa trädgårdsresemål?
– Mitt gröna favoritrum är trädgårdarna vid Tjolöholms slott i Halland. Den här platsen uppskattar jag för att den ligger så vackert vid havet, alla olika trädgårdsrummen som ligger runt det sagoliknande slottet och är så fint gestaltade av arkitekten Lars Israel Wahlman som ritat både slottet och trädgården. Tjolöholms Slott är Nordens främsta Arts & crafts-anläggning. Slottet byggdes 1898–1904 i engelsk 1500-talsstil.
Vem ska åka hit?
– Det här är ett utflyktsmål som passar nästan alla. För den naturintresserade finns vandringsstigar ut i det vackra landskapet, för den trädgårdsintresserade de långa perennrabatterna eller den nygjorda knot garden. För den badsugna – stranden nedanför slottet.
Vad kan man göra på platsen?
– Missa inte att gå på en visning av slottet eller att dricka afternoon tea. Om man vill förlänga sin vistelse kan man boka en av de nationalromantiska stugorna i den tillhörande arbetarbyn och sova kvar. Titta lite extra noga på den fina breda trappan på entrésidan gjord av gräs, de stora formklippta idegranarna, den lilla knotgarden med sina mönsterslingor i buxbom och idegran.
KNOTGARDEN
En knot garden är en kvadratisk yta som bildar ett eget mindre rum med geometrisk design och har hämtat sin inspiration från medeltidens trädgårdar eller klostrets trädgårdar. En låg klippt häck av buxbom eller någon häckväxt bildar ett geometriskt mönster så att det såg ut att vara ihopknutet (knots) som var fyllt med doftande örter och kryddväxter. I arts- and crafts-trädgårdarnas knot gardens kunde det vara perenner eller lökväxter innanför häckarnas mönster.
Södra kolonin – Gävleborg
Erika Åberg, byggnadsantikvarie
Aktuell: Programleder tv-serien Det sitter i väggarna på SVT1, håller kurser och föredrag samt jobbar som skribent och författare.
Mitt gröna favoritrum är:
– Södra Kolonin i Gävle. Det är en av Sveriges äldsta koloniträdgårdar. Den invigdes år 1905 och här finns både fina gamla kolonistugor
och uppvuxna träd som skapar en härlig atmosfär. Området har varit hotat flera gånger, bland annat genom planer på vägbyggen, som tack och lov har avvärjts gång på gång. Senaste hotet var den stora översvämningen i Gävle 2021 som skadade flera hus och planteringar.
Vad ska man göra här?
– Första gången jag kom hit var på en hundpromenad. Koloniträdgården är utmärkt att strosa omkring i för den som är intresserad av gamla hus och trädgårdar. Koloniträdgårdar har ju ganska små tomter, på så sätt är de självklart inspirerande för den med en liten trädgård. Men också för den med stor trädgård är det intressant att se hur man kan skapa gröna rum med olika karaktär. Glöm inte att strössla beröm över trädgårdsentusiasterna!
KOLONITRÄDGÅRDAR
Koloniträdgårdsrörelsen kom till Sverige via Danmark och Tyskland under slutet av 1800-talet, där rörelsen var etablerad. Det var den också i Storbritannien och i Nederländerna. Stockholmspolitikern Anna Lindhagen var en av de som tog koloniträdgårdsrörelsen till Sverige, hon hade varit i Danmark och sett hur väl de fungerade där. Syftet med koloniträdgårdarna var att ge arbetarna bättre livskvalitet och en plats att odla mat på. Läs mer om koloniträdgårdar på kolonitradgardsforbundet.se.
Storviks stationspark – Gästrikland
Anna Lindgren, forskningssamordnare på Järnvägsmuseet
Aktuellt: Disputerade i ämnet kulturvård i januari med avhandlingen »Staten som trädgårdsmästare. Järnvägens planteringar från naturförsköningskonst till testamente«.
Vilket grönt rum vill du tipsa om?
– Mitt gröna rum är Storviks stationspark i Gästrikland. Stationsparken har återskapats i stort sett som den såg ut på 1940-talet, efter att ha varit övervuxen av sly och gräs. Storviks station invigdes 1875, det stora stationshuset ritades av Adolf Edelsvärd och vittnar om platsen som järnvägsknut.
Är platsen välbevarad?
– Järnvägsmuseet gjorde en inventering av spår efter planteringar tillsammans med trädgårdsantikvarie Ulrika Rydh 2018. Under några år har föreningen som håller till i stationshuset grävt fram och återplanterat trädgårdsanläggningen. Sommaren 2022 invigdes den återskapade trädgården. Stationshuset är stort och välbevarat med historiserande, putsad fasad. Flera andra byggnader med anknytning till järnvägen finns också kvar på platsen, bland annat personalbostäderna längs infarten till stationen och jordkällaren. Gräsrundeln på entrésidan är kvar.
Vad ska man göra och se vid stationsparken?
– Hit går det att åka med tåg eller bil. Fika i caféet i stationshuset, titta på rundeln på framsidan av stationshuset och se på vykortet från förra sekelskiftet hur mycket växter som fanns mellan det numera rivna järnvägshotellet och stationshuset. Glöm inte bort att titta på stenmuren med sin inbyggda vattenränna, bergenian i muren och stenplattorna i original.
JÄRNVÄGSPARKER
När de första stambanorna började att byggas i Sverige under mitten av 1800-talet anlades planteringar som en integrerad komponent i järnvägssystemet. De gröna ytorna präglade järnvägsmiljöerna långt fram i tiden och utgjordes av prydnadsplanteringar, skyddsplanteringar och planteringar för husbehov.
Under 1950-talet påbörjades rationaliseringar, vilka intensifierades under 1960-talet för att år 1973 innebära att Statens järnvägar upphörde med sin plantskoleverksamhet och trädgårdsmästarna fick ändrade arbetsuppgifter. Dessutom blev trädgårdsanläggningarna en lokal prioriteringsfråga och inget som ingick i banförvaltningen som tidigare. Många planteringar ersattes av parkeringsplatser och busshållplatser, medan några gick över till kommunal skötsel och finns kvar på vissa ställen.
Brunnsparken – Blekinge
Gunnel Carlson, Trädgårdsjournalist.
Aktuell: med boken Öländska trädgårdsrum (Avium förlag).
Vilken plats vill du tipsa om?
– Mitt gröna favoritrum är: Brunnsparken i Ronneby. Första gången jag kom hit var på mitt första jobb som journalist på Blekinge Läns Tidning 1977. Då var jag ofta på Ronneby brunn men trädgården renoverades 1987 och sedan dess åker jag istället dit någon gång varje sommar. Det är en fantastisk park med många olika rum. Här finns blommande rhododendronskogar, vindlande vatten. Inne i skogen öppnar sig en japansk trädgård signerad Akira Mochizuki och professor Sven-Ingvar Andersson, ljuvligt placerad mitt i den blekingska lövskogen. Och så vackra gamla brunnsvillor därtill.
Varför åker man till Brunnsparken?
– Parken är alltid är öppen för besök. Här kan man skogsbada och vila i det gröna och samtidigt få en dos trädgårdskultur. Och den sköts så bra av trädgårdsmästarna. En oas helt enkelt. Gå en runda uppför berget, stanna till vid den lilla Trollsjön och vandra sakta tillbaka ner till parken igen.
Vad ska man se här?
– De imponerande rododendronplanteringarna som står som gigantiska rabatter nedanför berget. Rosenträdgården om man är där tidig sommar. Och titta gärna lite extra på träden som skuggar brunnsvillorna. De ger karaktär och historia åt platsen!
RONNEBY BRUNNSPARK
1705 öppnades den första brunnen vid Ronnebyåns strand. 1846 utökades området till att omfatta både park och skog. Här byggdes trävillor, restauranger och badhus. Besöksantalet steg raskt och Ronneby Brunn blev landets ledande kurort. 1939 blev den sista brunnsäsongen och platsen blev istället en turist- och semesteranläggning. 1985–87 restaurerades parken och gestaltades av landskapsarkitekt och professor Sven-Ingvar Andersson.
Stora Hyttnäs – Dalarna
André Strömqvist, byggnads- och trädgårdsantikvarie, författare
Aktuellt: Jag jobbar just nu med att ta fram vård- och underhållsplaner för olika kyrkogårdar. Dessutom uppdaterar jag min första bok »Odlarens handbok« som kommer ut i ny upplaga till våren.
Vilket gröna rum är din favorit?
– Stora Hyttnäs i Sundborn, Dalarna. Det är en helgjuten miljö med ett välbevarat sekelskifteshem med massor av spännande föremål i huset och en samtida trädgård med många gamla växter. Den är en intressant kontrast till närmaste grannen; Carl Larssongården. Hit ska man åka för att uppleva en genuin och sammanhållen miljö för sekelskiftet 1900, men med rötter i världsarvet Falu gruvas storhetstid under 1600-talet. Här kan man också passa på att gå en guidad tur i bostadshuset med sina välbevarade sekelskiftesinteriörer.
Vad ska man se här?
– Första gången jag kom hit var som tonåring kring 1990. Då hade Linderdahlska stiftelsen, som förvaltar gården, gjort ett stort arbete med att ta fram den igenvuxna trädgården. Titta gärna lite extra på gångsystemet som först upplevs som fritt slingrande, men i själva verket är symmetriskt planerat – typiskt för den tyska stilen som var populär under andra hälften av 1800-talet. Missa inte heller spåren av bergmästare Johan Silfverströms gård från 1600-talet, eller Gubbäppelträdet. Det är ett av Sveriges äldsta äppelträd, som fått sitt namn av att fruktköttet var så mjukt att även »gubbar« kunde tugga det.
STORA HYTTNÄS
Stora Hyttnäs är beläget i Sundborn bredvid Carl Larsson-gården. Det är ett autentiskt högborgerligt och orört sekelskifteshem med en vacker textilkammare. Den idylliska trädgården inbjuder till en stunds avkoppling. Missa inte »Gubbäppelträdet«, ett av Sveriges äldsta äppelträd och inte heller resterna av de gamla Ruddammarna.
