Skönhet och nytta – Ett axplock ur den goda smakens historia

Förhallen till Heliga korsets kapell på Skogskyrkogården i Stockholm. Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz gestaltade under åren 1919–1940 både landskapet och byggnaderna som utgör begravningsplatsen. Eftersom Skogskyrkogården skapades under så lång tid, har byggnaderna olika arkitekturstil; såväl nationalromantik som 1920-talsklassicism och modernism ryms inom området. Skogskyrkogården fördes in på världsarvslistan år 1994. Foto: Susanne Hallman

Om smak bör man inte diskutera, heter ett gammalt uttryck. Ändå gör vi gärna just det, inte minst i vår tid. Även historiskt sett har tvärsäkra traktater och storslagna sentenser avlöst varandra. Anna Lokrantz har valt ut några av de mer tongivande personerna och teorierna.

Vad som först och främst är viktigt i denna splittrade tid är att klara upp begreppen, så att vi inte förgör varandra med ord, vilkas innehåll och verklighetsvärde vi inte har prövat utan att vi tvärtom enar alla de krafter, som i grunden vill detsamma, till gemensamt arbete på att skapa den kultur vi behöver. Så lyder slutorden i acceptera, den skarpa, underhållande och okonventionellt utformade stridsskrift som kom ut i kölvattnet av Stockholmsutställningen och funkisens genombrott i Sverige, år 1930. Ord som har bäring även idag, i en tid som ofta definieras som ”polariserad”.

Genom historien har det funnits behov av att styra upp skönheten och smaken, inte minst inom arkitekturen. Att sammanfatta alla tiders tycke och smak låter sig inte göras i en handvändning. Jag har bara skrapat på ytan, och valt ut ett litet axplock av arkitekturteorier för att illustrera några av strömningarna och deras motströmningar.

Vi börjar hos Vitruvius, den romerske arkitekten som skrev sitt traktat för 2000 år sedan och som var aktuell på arkitektskolorna åtminstone till en bit in på 1800-talet. Vitruvius lära handlar om måttenheter och proportioner, teorier om de absoluta talen som har präglat en stor del av vårt byggande.

 


Särskilt framträdande har arkitekturdebatten varit i tider av stora förändringar.


 

Vissa perioder är mer präglade av teorier än andra. Medeltiden har ont om arkitekturteoretiska verk, medan renässansens tänkare producerade många traktat. Boktryckarkonstens genomslag möjliggjorde spridning på ett helt nytt sätt.

Traktaten hade en praktisk funktion för både byggherrar och hantverkare, och spreds till byggmästare, bildhuggare, målare, snickare och in i adelns bibliotek. När arkitektutbildningar så småningom formerades, användes de i undervisningen.

William Morris skapelse »Red House«, byggt 1860 i utkanten av London. Inspiration från medeltida byggnadskonst och dess skickliga hantverkare. Foto: ETHAN DOYLE WHITE /WIKICOMMONS

Särskilt framträdande har arkitekturdebatten varit i tider av stora förändringar. Av den anledningen fanns det gott om teoribildande under 1800-talet. Då drev den brittiska Arts and Crafts-rörelsen med John Ruskin och William Morris i spetsen opinion mot industrialismen, som de ansåg vara ett hot mot hantverket. Allmogekulturen lyftes istället fram som en symbol för trygghet i en snabbt föränderlig tid. I Sverige stod hemslöjdsrörelsen för samma sak.

Samtidigt pågick urbanisering och ett intensivt byggande. Debattörer och kritiker var ofta fascinerade av stadens myller och det moderna livet, och den arkitektur de efterfrågade´handlade istället om sökandet efter enklare former.

Bauhaus i Dessau, skola för konsthantverk, formgivning och arkitektur. Ett av skolans mål var att förstå och skapa framtidens byggnad. Foto: MEWES/WIKICOMMONS

Bauhaus-skolan, grundad 1919 av Walter Gropius, fick stort inflytande på modern konst och arkitektur, och var föregångare till funktionalismen. Imposanta debattörer och slagord präglade 1900-talet: Form follows function, Less is more och dess motreaktion Less is a bore är några exempel på begrepp som kan härledas ur olika strömningar inom arkitekturteorin.

Idag är smak, skönhet och estetik högaktuella ämnen. För den som ska driva byggprojekt men också för kulturmiljövårdens aktörer finns det mycket att förhålla sig till. Hur ska vi se på renovering – ska vi utgå från hur vi tror att byggnaden har sett ut, hur den bevisligen har sett ut eller hur vi vill att den ska se ut utifrån dagens situation?

Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie