fbpx

Skall bärande murar få en ny chans?

Rosentorpsskolan,Veilinge, 1997.I förgrunden den gamla byggnaden, i bakgrunden tillbyggnad utförd med diafragmamur i tegel. Fotograf/Illustratör: Pelle Hedlund

Kristider kan ge anledning till omprövning och förnyelse. Ett exempel på detta under 1990-talets djupa byggkris är att den anrika byggmetoden bärande murverk återkommit i en rad nybyggnadsprojekt. Framförallt har detta varit en tydlig tendens i Skåne, där det bl.a. har byggts många skolor med murade stommar under de senaste åren. Men man kan också iaktta ett ökat intresse för murverk på bostadssidan. Vid bomässan BO 97 i Staffanstorp var t.ex. inslaget av murade stommar stort, främst förekom lättbetong, men även tegel och lättklinker fanns bland stommaterialen i utställningen.

Intresset för mureri har spirat under senare år, framförallt bland arkitekter och byggherrar. Argument för att välja murade stomlösningar har ofta varit:

– strävan efter att bygga sunda hus
– hänsyn till yttre miljöaspekter, som t. ex. lång livslängd, energifördelar med tung stomme och återbruks- eller återvinningsaspekter
– låga underhållskostnader
– vackra murar, samspel med äldre hus
Byggnadsentreprenörer och konstruktörer däremot har ofta varit tämligen kallsinniga till att använda murverk som bärande konstruktioner och istället hållit fast vid betong-, trä- eller stålstommar, med teknik som utbildats

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up