De flesta av oss tycker det är jobbigt nog att skrapa färg och kitta om våra gamla fönster. Men det finns faktiskt de som ägnar sina bågar mycket större omsorger än så. Det handlar om lagningar av skadat trä, om ilusningar, halvsulningar och genomgående skarvar. För den som känner sig hugad att pröva på en traditionell S-skarv ger snickaren och fönsterhantverkaren Mattias Wallin Brandt några goda råd på vägen.

Det finns en uppsjö böcker som handlar om fönster; alltifrån fönstrets historia och förändringar, till glastillverkningens utveckling och specifika renoveringsmoment – hur man skrapar, oljar, kittar, glasar och målar sina gamla fönster. Det finns böcker som visar hur beslag ska rostskyddsbehandlas och andra som redogör för hur man kan få sina fönster att uppfylla dagens krav på värme- och ljudisolering. Hur man åtgärdar skadat trä i fönsterbågar däremot, finns mer sällan beskrivet i fönsterlitteraturen

Varför ska man laga bågstycken, undrar kanske någon, varför inte byta hela den skadade bågdelen? Ibland är det nödvändigt att göra ett byte, ofta är det dessutom den enklaste vägen, men det finns situationer när man ändå väljer att behålla den gamla bågen. Kanske är det en byggnadshistoriskt intressant konstruktion, kanske är fönsterbågen mycket gammal eller helt enkelt av så hög kvalitet att den kan fungera länge än.

»När man sågar genom både lagningsträet och den befintliga bågen samtidigt anpassas snittet och dess ojämnheter på båda styckena, vilket skapar en bra limyta i princip utan efterjustering.«

Det finns många metoder för att åtgärda skadat trä i en båge. I den här artikeln ska jag försöka visa ett förfarande som kan vara användbart när en fönsterbågdel har en djup eller utbredd skada som kräver större insatser än en så kallad halvsulning eller ilusning.

Vanliga skador

De vanligaste skadetyper som drabbar träbågen är röta, gråträ och torrsprickor. Röta är egentligen ett annat ord för svampar som bildas i trä när det kontinuerligt utsätts för fukt och väta. Ofta visar det sig i bågens mest utsatta delar såsom i understycket, nederdelen på sidostyckena, vid rostiga beslag, i mötet mellan spröjs och bågstycke, slits och tapp eller i kittfalsarna. Om bågen saknar en skyddande färgkappa exponeras träet för solens UV-strålar och väder och vind vilket ger virket en grå, luddig yta (gråträ) som kan spricka med tiden (torrsprickor).

Andra skador som kan uppstå är insektsangrepp eller påväxt av alger och lavar. Dessa skador kan lagas med en rad olika metoder, ilusning av nytt trä vid ytliga träskador, halvsulningar, slits- och tapplagningar och genomgående skarvar, (generalskarvar), där nytt trä skarvas och ersätter det gamla från insidan och ut. Ett exempel på en sådan skarv är den så kallade S-skarven som är en genomgående skarv där sågsnittet läggs från utsidan och in formad likt ett S. Fördelen med denna skarv är att den går relativt snabbt och lätt att göra. Dessutom får man en stark och hållbar limyta längs fibrerna.

Vad ska man tänka på?

Virkesrekommendationen är att använda tätvuxen, kvistfri och hartsrik kärnfura, pinus sylvestris, eller att använda likvärdigt virke som finns i den båge du ska laga. Det är viktigt att lagningsvirket beter sig på samma sätt som det befintliga bågträet. Se till att årsringarna på lagningsvirket vänds åt samma håll som fönsterbågens årsringar.
»Det är viktigt att lagningsvirket beter sig på samma sätt som det befintliga bågträet. Se till att årsringarna på lagningsvirket vänds åt samma håll som fönsterbågens årsringar.«
Det nya virkets fuktkvot bör också överens stämma med originalträet och skall vid lagningstillfället helst inte överstiga 15%. Lim som används till trälagningar bör vara fuktbeständigt eller vattenfast. Exempel på lim som kan användas är fuktbeständigt eller vattenfast PVAc-lim, kaseinlim eller polyuretanlim.

Lika hållbar som en oskarvad del

När man lagar en fönsterbåge måste virke, lim och skarvningsmetod väljas med omsorg för att fönsterkonstruktionen inte ska försämras. Lagningen måste anpassas till och utföras med hänsyn till fönstrets tekniska funktion och kulturhistoriska värden. En genomgående skarv i ett sidostycke på en stor kopplad båge får en helt annan påfrestning än samma lagning på en spröjsad enkelbåge av mindre dimensioner. Lagningen får heller inte bidra till att originalträet i bågen förfaller i snabbare tak. Det nya virket, skarven och limfogen ska samverka så mycket som möjligt med det övriga bågträet. För att skarven med sin limfog inte ska bli en svag punkt på bågen måste också den skyddande färgkappan underhållas kontinuerligt.

Rätt gjort kan den lagade bågdelen hålla lika länge som fönsterbågen i övrigt. Gediget hantverk lönar sig.

Mattias Wallin-Brandt

Mattias Wallin-Brandt, Wallin-Brandt Bygghantverk, tidigare student på Bygghantverkprogrammet, Göteborgs universitet. Se examensarbete: gupea.ub.gu.se/handle/2077/25740 wallinbrandt@yahoo.com