fbpx
Besiktningsmannen värmefotograferar med en kamera som visar otätheter, köldbryggor eller fusk i dolda byggkonstruktioner. Värmekameran registrerar temperaturskillnader på ner till 0,1 grader.

Vad kommer energideklarationerna att innebära för våra byggnader? Blir det ett uppsving för 1970-talsmässiga tilläggsisoleringar? Eller ger förordningen om energideklaration en möjlighet att påverka vårt byggnadsbestånd så att det blir mer miljövänligt och dessutom ökar brukarvärdet?

Förordningen om energideklaration för byggnader (2006:1592) trädde i kraft i februari 2007. Bakgrunden är ett EG- direktiv tänkt att i förlängningen bidra till en mer hållbar förvaltning. Syftet med energideklarationerna är att sammanställa information om en byggnads energiprestanda och ge rekommendationer till kostnadseffektiva åtgärder för att minska energianvändningen. Detta har skapat en ny marknad för företag i branschen, i dagsläget finns omkring 350 företag som är ackrediterade, det vill säga godkända att utföra deklarationen.

Från 1 januari 2009 ska byggnader som säljs samt nybyggnationer deklareras. Samtliga byggnader med nyttjanderätt (hyresrätter och bostadsrätter) och specialbyggnader som är större än 1000 kvm (t ex simhallar och skolor) skulle redan vid årsskiftet 2008/2009 haft en energideklaration. Det har dock ingen kommun i landet uppfyllt. På Gotland har endast 40 % av specialbyggnaderna och hyresrätterna deklarerats. I topp med flest utförda deklarationer ligger Umeå kommun med 62 %.

Vad innebär en energideklaration?

Inför en energideklaration begär energiexperten in data på byggnadens uppvärmnings- och ventilationssystem samt på energiförbrukningen och gör därefter en besiktning. Finns det kostnadseffektiva åtgärder som kan räknas hem så föreslår deklaranten detta, men det finns inga krav på att man måste genomföra dessa. På deklarationen jämförs ditt hus dels med energikraven för en nybyggnad, dels med en befintlig liknande byggnad.

Är undantagen undantag?

Vissa byggnader är undantagna förordningen. Några exempel är industrianläggningar och verkstäder, fristående byggnader mindre än 50 kvm samt ekonomibyggnader inom skogs- och jordbruksnäring. även byggnadsminnen och byggnader som anses särskilt värdefulla enligt PBL 3:12 är undantagna om åtgärdsförslag inte kan lämnas. Men vad betyder det?

– Egentligen är dessa byggnader inte undantagna. De är undantagna om energiåtgärder inte kan genomföras utan att kulturvärden skadas. Men i de flesta fall kan någon form av åtgärd göras. Det blir dock ett moment 22 i detta, först när vi har gjort deklarationen vet vi om det går att hitta varsamma och kostnadseffektiva åtgärdsförslag, säger Hans Romehed, certifierad energiexpert på Energibyrån Q AB i Visby.

För en byggnad med kulturhistoriska värden är åtgärdsförslagen sällan tilläggsisolering och fönsterbyten, det är sällan kostnadseffektivt. Det kan istället handla om att justera värmesystemet, se till att termostaten fungerar, att det finns tätningslister i fönstren och att ventilationen fungerar som det är tänkt.

Byggnadsminnet S:t Klemens i Visby har energideklarerats under våren. Fastigheten drivs som hotell och ägarna vill utöka sin Svanen-märkning med en energideklaration.

Inget motsatsförhållande

Tor Broström, teknologie doktor och lektor i energiteknik vid Högskolan på Gotland, menar att det i de flesta kulturbyggnader finns en stor potential för energisparande. Förutsatt att energideklaranten har rätt kunskap så kan åtgärderna genomföras utan att byggnadens värden hotas.

– Det finns inget motsatsförhållande mellan energieffektivisering och god byggnadsvård utan energisparande är en förutsättning för att på sikt kunna bevara våra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Om byggnaderna inte kan användas på grund av att uppvärmningen blir för dyr så innebär det början på ett förfall, säger Tor Broström.

Boverket är förvaltningsmyndighet och kan informera och vägleda om regelverket. Kommunerna är tillsynsorgan och de som i slutänden avgör om de undantagna byggnaderna ska energideklareras eller inte.

Alla kan bli vinnare

Det är bra om man som byggnadsantikvarie har möjlighet att utifrån ett bevarandeperspektiv informera om effekterna av olika energieffektiviserande åtgärder. Men för det krävs, förutom antikvariska kunskaper, också kunskap om energibesparing. Felaktiga åtgärder kan leda till skador, samtidigt som överdriven försiktighet ger onödigt höga energikostnader.

Att genomföra förbättringar i våra byggnader med både de antikvariska värdena och energieffektiviseringen i fokus är fullt möjligt. Det vinner både miljön och byggnaden på. Som brukare får man ett boende som blir både mer kvalitativt och billigare. Det är en möjlighet av många att bevara och förädla våra kulturhistoriska byggnader på.

Denna deklaration rör en byggnad uppförd 1845. De rekommenderade kostnadseffektiva förslagen är att installera en modern shunt med styrning via externa givare samt att komplettera samtliga fönster med en innerruta med isolerglas.

Faktaruta

– Mer om energideklarationer: www.boverket.se
– Söker du ackrediterade företag? Se www.swedac.se
– Det här behöver energideklaranten bl a veta om ditt hus:

  • Fastighetsbeteckning och ägaruppgifter
  • Nybyggnadsår
  • Energislag och årsförbrukning
  • Ventilation
  • Vattenförbrukning
  • Om radonmätning utförts

Sara Strindevall, byggnadsantikvarie på Energibyrån Q AB

2/2009

keyboard_arrow_up