Jag bodde mina första tretton år i Fullersta, Huddinge, i ett hus byggt 1916 i en stil som får betecknas som nationalromantisk alpstuga. Vid ett tillfälle följde jag med min mamma till en större sekelskifteslägenhet på nedre Östermalm. Jag häpnade över takhöjden, de opulenta stuckaturerna och sällskapsrummen i fil. I en av salarna stod en gigantisk kakelugn och jag minns att jag, med viss andakt, drog med handen över de många färglagren, som till viss del, hade suddat ut profilerna som kantade bröstpanelens speglar. Kontrasterna mot vårt hus, med väggfasta mörkbruna inredningar och nationalromantiska stilutryck, var stor.
2004 förde arbetet mig och min familj till North Carolina, USA. Vid det här laget hade jag insett att min passion för äldre arkitektur och byggnadsdetaljer gjort det omöjligt att bosätta mig i ett »modernt hus«. Trots en tydlig instruktion till mäklaren, visade hon stolt upp en lista med hus till salu »Look, we have a lot of old houses available!«. Samtliga hus på hennes lista var byggda 1975–1990. När vår familj, ett barn vid utresan och tre barn vid hemresan, flyttade tillbaka till Sverige köpte vi en stor patriciervilla i villaområdet Fridhem i Malmö. Vårt hus, Villa Florens, uppfördes 1902 i böljande jugendstil. Villan har ritats av Sveriges teaterarkitekt nummer ett; Axel Anderberg, på uppdrag av Direktör Wahlgren. Axel Anderberg hade anlitats av Direktör Wahlgren för att rita ett stort butiks- och kontorshus vid Stora Torg i Malmö, och han passade på att låta rita sig en ståndsmässig bostad i samma veva.
När vi köpte villa Florens täckte en tjock, en gång i tiden vit, heltäckningsmatta de magnifika parkettgolven. Stuckaturerna var målade med plastfärg i guldkulör. Delar av bröstpanelen hade sonika huggits bort, för att kunna placera ett stort skåp helt intill väggen. Masonit täckte de flesta spegeldörrarna. Med möda och nit har vi kommit långt i att återställa villa Florens till dess ursprungliga karaktär. Just nu är vi i färd med att byta ut 1970-talets fönsterkassetter i aluminiumram, mot spröjsade träfönster enligt ursprungsritningarna.
Fascinationen för förra sekelskiftes arkitektur och byggnadshantverk, är inte unikt för mig och en liten skara frälsta. Det delas med en stor del av befolkningen. Undersökningar har visat att 77% av befolkningen föredrar traditionell arkitektur. Studier har vidare visat att fastigheter i traditionell stil betingar ett signifikant högre pris än jämförbara fastigheter i modern stil.
Byggnader uppförda före 1930 representerar endast 15% av Sveriges totala fastighetsbestånd och genom »fastighetsutveckling« reduceras andelen kontinuerligt. Bara i Stockholms kommun har över hundra k-märkta fastigheter rivits under de senaste 10 åren. Med tanke på uttryckt stilpreferens och bevisad prisskillnad, kan man ana en marknadsdynamik som satts ur spel eller manipulerats.
Det är förvånande att inte hela Sveriges befolkning är medlemmar i Byggnadsvårdsföreningen. I vilket fall borde de 77% (torde bli 8 miljoner) som bestämt utryckt sin preferens för traditionell arkitektur snarast bli medlemmar.Med tanke på den utbredda användningen av »sekelskiftescharm« i mäklarfirmornas prospekt, verkar i alla fall denna yrkesgrupp ha förstått attraktiviteten av bevarade fastigheter från förra sekelskiftet.
Emil Billbäck, Länsombud Skåne län
Instagram: Villa_florens_anno-1902
