Jag tycker mig ha förstått att om man av någon anledning valt ett isolermaterial som är icke-hygroskopiskt (tex. glasull/stenull), så är det en stark rekommendation att också använda ångspärr (tex plastfolie) på den varma sidan av konstruktionen.
Och det omvända: Om man valt att använda hygroskopiskt isolermaterial (tex cellulosa-baserat), så är den starka rekommendationen att *inte* använda ångspärr alls utan istället använda ångbroms på konstruktionens varma sida.
Har jag uppfattat situationen korrekt vad gäller dessa samband?
En tilläggsfråga:
Är det något väsentlig skillnad på att använda vindskyddspapp ställt i jämförelse med att använda ångbroms?
Svar:
Ja, mineralull är inte hygroskopiskt och behöver säkras mot fukt genom en ångspärr. Konstruktioner med plast och mineralullsisolering fungerar isoleringsmässigt bra i laboratoriemiljö men när fukt i verkliga förhållanden kommer in genom håligheter eller otätheter i fuktspärren så stannar den kvar i isoleringen. Mineralullen själv klarar sig i regel men intilliggande organiska material som regelvirke kan få mögelangrepp. Dessutom förlorar minerallullen en del av sin isoleringsförmåga när den blir uppfuktad eftersom vatten leder bort värmen. Detta kan bli ett problem vid moderna högisloerande konstruktioner med många skikt som inte heller har en särkilt lång beräknad livslängd, ca 50 år.
Äldre konstruktioner med naturmaterial har bevisligen en mycket längre hållbarhet men har i regel sämre isolerförmåga (vilket också är en anledning till den långa hållbarheten). Viktigast för energiförbrukningen i väggarna är vindtäthet utifrån så att konstruktionen inte kyls av kalla och blåsiga dagar. Detta sker med med vindduk eller vindpapp under fasadpanelen. Invändigt användes förr lerklining eller spännpapp, lerkliningen har också en bra fuktbuffringsförmåga och som genom sin lägre fuktkvot bidrar till att hålla den underliggande träkonstruktionen torr. Vid tilläggsisolering blir konstruktionens yttersida kallare och därmed fuktigare. Man kan säga att konstruktionen blir mer ansträngd i högisolerade konstruktioner eftersom det blir en större temperaturskillnad mellan inne och ute och det blir viktigare att väggen hålls torr. En tumregel är att insidan skall vara 5 gånger tätare än utsidan.
Beträffande vindskyddspapp (utsida) eller ångbroms (insida) kan man jämföra ånggenomgångsmotstånd. Bra information finns till exempel hos Ekologiska Byggvaruhuset Läs mer om alla olika isoleringsmaterial i Energiboken.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
