En renovering blir en restaurering när man reflekterar över förhållningsätt och ideologier. Vare sig det gäller en enkelstuga eller ett slott så är det i grunden samma funderingar, samma spännande utmaningar. Cecilia Sagrén beskriver vägen fram mot medvetna och hållbara beslut.

I Horns socken, i södra Östergötland, startade förra sommaren restaureringen av en enkelstuga. Efter många år utan underhåll, med stora skador som följd, är nu taket reparerat, timmerstockar utbytta och dåliga panelbrädor nedtagna och ska bytas. Nu kommer nästa sommar och det är dags att kliva in i huset och ta sig an tapeter, golv och snickerier.

Idag har många enkelstugor rivits eller byggts om, men vår har inte ändrats och blir därmed alltmer unik.

Enkelstugans historik

Kartan för byns storskifte 1794 visar inget hus på platsen för vår enkelstuga. Kanske uppfördes den några år senare, eftersom det i protokollet från laga skiftet 1848 skrivs »flyttning av en stugbyggning« med mått och placering som stämmer. Vid 1880-talet skedde ändringar, skorstenen flyttades närmare nock, invändiga trappan byggdes om och en tillbyggnad med köksingång och en veranda tillkom.

Enkelstugan upphörde som bostadshus till gårdens ägare när ett större mangårdshus uppfördes 1923. Enkelstugan blev bostad för arrendatorer och på 1960-talet bodde en lantarbetare i huset. Därefter har det stått oanvänt.

Länsmuseet utförde 1953 en inventering i socknen av ett stort antal bevarade enkelstugor. Idag har många av dem rivits eller byggts om. Vår enkelstuga är en av dem som inte har ändrats, och den blir därmed alltmer unik.

Milstolpar och influenser

Enkelstugan har en traditionell planlösning och uppbyggnad och om de förändringar som gjordes föregicks av ideologiska spörsmål kan vi bara spekulera över.

Några milstolpar i den allmänna bebyggelseutvecklingen kan ha påverkat. Vid laga skiftet flyttades hus och uppfördes på ny plats, då behövde troligen ytskikt göras om och delar bytas ut.

Hushållningssällskap arbetade för att förbättra tillvaron på landsbygden, de höll informationsmöten och på 1800-talet fanns billiga häften med mönsterritningar av arkitekten Löfvenskiöld, bland annat verandor i den då populära schweizerstilen.

Ett hus är resultatet av traditioner, kunskap, ekonomi, politik, materialtillgång och önskan om funktion och skönhet.

I den lilla almanackan som de flesta hade, syns ett uppvaknande intresse för äldre tider och fornlämningar, 1843 finns där sidan »Placat och påbud, Om wården av lemningar från forntiden«. 1912 hade ämnet etablerats och etnologen Sigurd Erixon på Nordiska museet gjorde sin allra första byundersökning i Kila by, bara några kilometer från enkelstugan.

Ideologiska spörsmål

Ett hus är en berättelse över de som byggde och hur de ville leva. Det är ett resultat av traditioner, kunskap, ekonomi, politik, materialtillgång och önskan om funktion och skönhet. Huset berättar sin egen historia men också allmän samhällshistoria. Att restaurera ett hus ger möjlighet att umgås med allt detta och att reflektera över ideologiska förhållningssätt.

Hålla tiden kvar

Det finns för stunden inga omvälvande planer för enkelstugans framtid. Den behövs inte som bostad utan den största nyttan är att med sin närvaro berätta gården och byns historia, visa kulturhistoriska värden och vara byggnadshistorisk källa i sig själv. Vill någon utveckla huset längre fram är det möjligt, eftersom denna sommarens omsorg ser till att enkelstugan klarar att stå där den står och hålla kvar tiden.

Cecilia Sagrén, lektor Restaureringskonst, Kungl Konsthögskolan, Arkitektur, cecilia.sagren@kkh.se