Vår matkällare har inte använts på många år men nu vill vi börja använda den igen. Den är ca 9 kvm stor och har en plats för att förvara is. Det är jordgolv och väggarna är cementerade och vitkalkade. Färgen är bortflagnad och cementen börjar vittra sönder på väggarna. Taket är av trä, också de vitkalkade. Taket är helt ruttet. Det finns fyra runda ventiler uppe vid taket (ca 5 cm) och två stycken vid golvet lika stora som de andra. Det finns en liten ”farstu” på 1 kvm innanför ytterdörren och sedan kommer en innerdörr in till själva matkällaren. Ovanför matkällaren ligger en gammal vävstuga. Vi har rivit ut det ruttnade taket och mellan vävstugans golv och matkällarens tak fanns det fullt av sågspån och papp som isolering. Vi skulle vilja veta hur vi går vidare.
Kan vi lägga in sand och betongplattor på golvet? Hur ska vi göra med väggarna, ska de bara rengöras och målas med kalkfärg? Största frågan gäller taket. Ska vi sätta dit ett nytt trätak och vad ska vi då använda som isolering? Om vi ska använda trä till taket, hur ska det då behandlas för att få långbarhet? Räcker den ventilation som finns idag? Tack på förhand för svaret och alla tips!
Svar:
Träkonstruktioner i jordkällare som trätak och träinredning har en begränsad hållbarhet, även om den kan vara lång. Jordkällarens eftersträvansvärda, jämna klimat för förvaring av till exempel rotfrukter innebär en relativt hög luftfuktighet på i genomsnitt 90% RH vilket är lite för högt för träkonstruktioner på lång sikt. De jordkällare som har stenvalvstak har i regel en längre hållbarhet och om det är obehandlad sten i tak och väggar slipper man också underhåll med putslagningar och målningsunderhåll. Av samma skäl valde man också robusta, ehj kalkhaltiga golv som jord, stenhällar eller tegelgolv. Cementmurar, cementgolv och puts innehåller kalk som i kombination med vatten och organiskt material i vissa fall kan ge förutsättningar för äkta hussvamp. I dessa fall är det viktigt att klimatet i källaren styrs så att temperaturen och luftfuktigheten inte blir alltför hög. I artikeln På säker grund finns ett diagram som visar luftfuktighet i förhållande till temperatur och gränsvärden för mögel- och svamptillväxt. I artikeln redogörs också för fuktkällor som i princip är desamma för jordkällare.
Många jordkällare får extra fuktbelastning på grund av felaktig ventilation, det är viktigt att både svalens inner- och ytterdörr hålls stängda. Tilluft kommer genom ställbara ventiler i nederdelen på dörrarna eller genom ventiler i intilliggande vägg, och frånluften normalt genom hål eller ventil i taknivå längst in i källaren. Förutsättningarna varierar från källare till källare men med hjälp av en hygrometer kan man reglera ventilerna så att klimatet blir rätt. Ett vanligt fel är att det kommer in för mycket varm sommarluft som kyls av och kondenserar i källaren.
Eventuellt kan man förlänga takbjälklagets livslängd genom att bygga med en måttligt ventilerad luftspalt ovanför isoleringen så att fuktighet lättare kan vädra ut. Välj kvalitetsvirke med hög andel kärna och hygroskopisk isolering. Rätt material hittar du genom länsombuden eller bland byggnadsvårdsbutikerna på hemsidan. Om man vill ha ett mineraliskt material i taket kan ett alternativ vara att gjuta ett bjälklag istället, rådgör med en erfaren konstruktör på plats.
Att putsen på väggarna vittrar och lossnar får man nog räkna med i en jordkällare och putslagningar kan behöva göras med jämna mellanrum. Typ av puts väljs efter underlag, det kan vara sten, tegel, cementsten, kalk- eller kalkcement- eller ren cementputs. En vägledning kan vara byggåret, till och med första halvan av 1900-talet var det normalt kalfog och kalkputs som är svagare och mjukare, efter andra världskriget blev det vanligt med bruk med cement. Man brukar alltid putsa med en svagare puts än underlaget, då fungerar det som en offerputs och skadar inte underlaget.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
