Jag har precis besiktat två rökkanaler i huset, dessa är inte använda sedan mitten på 70 talet då alla eldstäder togs bort.
Båda kanalerna läcker men vid inspektion med kamera är det inget fel på murverket utan det är fogarna som vittrat.
Kanalen som går till köket är ca 6 meter lång och för smal för att sätta in ett rör. Här är tanken att sätta in en liten två platters Huskvarna vedspis 54 *27 cm. Kan jag ge mig på att glidgjuta själv och vilket bruk ska jag använda med tanke på att murstocken inte är använd på länge och behovet av rörelse i murstocken?
Den andra kanalen är 14-15 meter lång och samma skick som den andra samt tillräckligt vid för ett rör. Här tänker vi oss en kamin som ska ge värme men inte vara den primära värmekällan.
Hur ska jag tänka här med utgångspunkt från husets bästa, rörelse och material men även långsiktighet?
Husets primära värmekälla är fjärrvärme som är kopplat mot det ursprungliga vattenburna elementsystemet.
Tacksam för svar ur ett byggnadsvårds perspektiv.
Svar:
När man tätar kanaler uppstår ett tryck på kanalens väggar när man drar upp bruket. Även om piporna ser intakta ut kan det gamla fogbruket ha vittrat vilket kan få stenar att tryckas ut med större skador som följd i intilliggande kanaler. Så även om det går att täta kanaler själv så kan det behövas expertis för att bedöma skaderisken och eventuella stabiliseringsåtgärder. En fördel med insatsrör är att det stabiliserar skorstenen men samtidigt minskas arean i kanalen vilket påverkar möjligheten att elda, framför allt om det är en öppen spis som behöver stor area. Ett insatsrör isoleras normalt med värmekulit och minskar uttorkning genom spillvärme och luftning.
Tätning kan ske med ler-, kalk- eller keramiskt bruk. Traditionellt använde man ler- och senare kalkbruk med så kallad säckdragning vilket kräver noggrannare rengöring av sotiga kanaler än det keramiska bruket som klistrar fast bättre. Fördelen är att det är mer elastiskt lera och kalk och billigare att utföra. Keramiskt bruk är tätt och stelt vilket långsiktigt påverkar skorstenens förmåga att torka ut och röra sig med temperaturväxlingar. Ungefär som cementbruk på murverk med kalkbruk som har lett till stora skador på fasader. Åldringsegenskaperna över lång tid är med andra ord mer oklara än med ler- eller kalkbrukstätning som mer är att betrakta som underhållsåtgärder. Läs mer i artikeln Har du koll på kanalerna
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.