Renovera fd lada – material/metodval vs kontrollansvarig

Frågeställare: Carina
Hej! Vi har blivit lyckliga ägare av ett gammalt hemman med ett litet torp och en liten f.d. lada från slutet av 1800-talet, med strandnära läge. De senaste decennierna har det utnyttjats som fritidshus, vilket vi också tänker göra. I ladan – endast 4×10 m – finns en liten gäststuga, loft och förråd. Vi önskar att med varsamhet om exteriören renovera gäststugan och modernisera den. Vi vill renovera ladan ur ett både byggnadsvårdsmässigt och giftfritt perspektiv. Därför har vi med intresse och glädje läst många reportage och fråga/svar kring framförallt skumglas i grunden och lerklining i badrum. Då det är fritidshus/gäststuga till fritidshus så är det dels lite enklare standard, dels lägre fuktbelastning sett på helåret. Vi tänker hålla minst frostfritt, ev grundvärme, vintertid för vatteninstallationernas skull. Sedan beror det på hur frekvent vi kommer nyttja fritidshuset vintertid. Det vet vi inte än. Strandskyddsdispens är beviljad, så nu skulle vi dels önska stämma av/få råd om grunden och kravställningar på den, dels fråga kring kontrollansvariga och deras krav/önskemål kring material- och metodikval. Grunden har vi tänkt göra enligt de tips vi sett med skumglas: – Vi har grävt ur befintlig torpargrund (inkl. rötter, ben, löv, träbitar/utslitet trägolv, sten och grus/jord) till ca 60 cm under nederkanten av syllen (i höjd med de understa stenarna i grunden) – Täta grundmuren mellan stenarna och mellan stenar och syll med lera – Geoduk i botten och upp längs grundmuren – Fråga: räcker det att duken är materialavskiljande eller bör den vara vindtät på insidan av muren? – Fylla utrymmet med skumglas (och padda det) – Lägga golvreglar – Fylla utrymmet mellan reglarna med skumglas – Lägga massivt trägolv Fråga: Denna vinter har sjön haft ett ovanligt högt vattenstånd, och vi har då sett att den trycker upp vatten underifrån så ytjorden i den utgrävda grunden är fuktig. Vad vi hört brukar vattenståndet inte vara så här högt, men uppenbarligen kan det hända. Bör vi göra någon extra åtgärd – och i så fall vilken – för att minimera risken i konstruktionen med detta fuktpåslag i grunden? Vi har funderat på om det skulle vara bra att lägga ett lager lera mellan skumglaset och golvet (på en geoduk?) för att minimera fukt i form av ånga upp till/genom golvet. Räcker det? Fråga: När vi var i kontakt med kontrollansvariga för att fråga om de kunde ställa upp, var det vissa som direkt sade att de krävde att grunden skulle vara godkänd av en grundkonstruktör för att de skulle åta sig uppdraget. Är konstruktionen vi tänker oss godkänd? Om inte, hur har andra som gjort detta “kommit runt” det? Är det endast grundkonstruktörer eller kontrollansvariga som är bekanta med metoden som kommer godkänna den? Har ni några förslag på namn? Syll och bärande konstruktion är genomgångna av en timmerman. I ena gaveln har han bytt syll pga svamp/torröta, resten är helt ok. Det lilla badrum vi tänkt bygga med wc, handfat och duschkabin har vi inspirerats till att bygga i lera. Dock inte tadelakt, eftersom det är fritidshus med duschkabin och därmed inte borde utsättas för fukt i allt för stor utsträckning. Vi har sett förslag på “impregnering” av leran med linolja, t.ex. på sommarens utställning på Nynäs slott och uppfattat att det räcker för oss. Fråga: Med tanke på kontrollansvarigas reaktioner på grundkonstruktionen misstänker vi att de även kommer ha många synpunkter på ett badrum i lera. Hur har andra som gjort badrum i lera “kommit runt samhällets krav” på plast som fuktskydd, kontrollansvarigas åsikter och försäkringsbolagens krav? I övrigt tänker vi ge ladan en diffusionsöppen konstruktion med befintlig panel, luftspalt, vindskyddsduk, cellulosaisolering, luftspärrpapp, invändig träpanel. Även här då med “icke-traditionella” material och metoder. Fråga: Hur har andra “stått upp” för sina val mot kontrollansvariga m. fl? Är enda utvägen att anlita en kontrollansvarig med kunskap inom byggnadsvård? Vem skulle det i så fall kunna vara? Kan ju bara fundera på hur komplicerat och konfliktfyllt det varit för andra som byggt/renoverat åretruntbostäder när det är så här för våra 40 kvm fritidshus/gäststuga i gammal lada… Men ska det verkligen behöva vara så?

Svar:
En bra fråga, vi tror att situationen håller på att ändras i takt med ökade krav på hushållning med resurser och införandet av miljövänliga material. Men det går långsamt eftersom den etablerade byggindustrin är så starkt förankrad i alla led från utbildningar via byggföretagen till materialproducenter. Men vi börjar i rätt ordning:

Sannolikt kommer vattenståndet att bli högre snarare än lägre i framtiden och starkare oväder kommer att öka errosionen. Som husägare får man göra vad man kan för att förebygga framtida skaderisker. Ett exempel är att använda robusta material och konstruktioner i husen som tillexempel skumglas som är ett dränerande material. Men det är ingen garanti för markens beskaffenhet i övrigt runt huset som även kan påverka grunden. Om sättningar skulle ske i framtiden har de traditionella trähusen med enkla grundläggningar fördelen att de kan justeras upp efterhand.

Vi ger inga rekomendationer om enskilda företag eller hantverkare från Byggnadsvårdsföreningen. Däremot kan du kontakta dina länsombud som brukar ha bra regionala kontaktnät och kan tipsa vidare. Tillverkarna av de olika materialen brukar kunna tillhandahålla typgodkännanden och även kontakter till konsulter som är vana att arbeta med deras produkter.

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

januari 2020
mars 2020
Inget evenemang hittades!