ROT-avdraget har haft stor framgång i Sverige och skapat möjligheter som gynnat byggnadsvården, men i dess formulering tycks någonting helt gått politikerna förbi. Lagen exkluderar vissa yrkesgrupper och missgynnar därigenom både seriösa företag och småhusägare.
För att dränera bort svartjobben inom byggbranschen och bland hantverkare sjösatte regeringen år 2008 ROT-avdraget i dess nuvarande tappning. Enkelt beskrivet är det en skattereduktion för privata fastighetsägare på 50% av arbetskostnaden, dock max 50.000:- per person och år för arbeten som utförs på fastigheter. Avdraget som gjorde det mindre kostsamt för småhusägare att ta itu med underhållet av sina fastigheter har varit en stor framgång och en stor potential för en bättre byggnadsvård. Att sänka kostnaden för arbete men inte material borde gynna underhåll framför slit och släng – men kan uppenbarligen få rakt motsatt effekt på grund av bristande kunskap om de verkliga förhållandena vid utformning av regelverket.
För att ett arbete skall vara avdragsberättigat krävs nämligen att det utförs på plats, eller i direkt anslutning till fastigheten. Det är här skon klämmer! Regeln exkluderar allt arbete som kräver att arbetet utförs i verkstad eller liknande. Ett bra exempel på detta är fönsterrenovering där karmarna som sitter fast i huset naturligtvis renoveras på plats, men där renovering av fönsterlufterna ofta kräver så många fler arbetsmoment att de måste transporteras till lokaler som anpassats för ändamålet för att uppnå ett fullgott resultat.
Denna miss i regelverket får flera negativa konsekvenser;
Det missgynnar seriösa företag som arbetar med kvalificerad fönsterrenovering som är mer ambitiös än en övermålning i största allmänhet. Det stimulerar fönsterbyte istället för renovering av befintliga fönster, vilket går stick i stäv med behovet av resurshushållning. Det leder till förvanskning av byggnader och är en dålig affär för husägaren.
De husägare som tycker att 100% av arbetstidskostnaden är för kostsam, blir naturligtvis mer motiverade att låta göra jobbet svart, vilket är helt stick i stäv mot ROT-avdragets intentioner. Eller så faller de för locktonerna från fönstertillverkarnas massiva marknadsföring och köper nya standardtillverkade fönster. Att de då fördärvar husets karaktär kan möjligen anses vara en subjektiv synpunkt, men att de samtidigt skaffar sig fönster med så dålig virkeskvalitet att de inte har någon tolerans mot rötangrepp, det är en objektiv sanning. Underhåll av befintliga fönster i kombination med energiuppgradering genom glasbyte eller extra ruta är långsiktigt en mer hållbar åtgärd än fönsterbyte och långt mer kostnadseffektivt.
Ur byggnadsvårdens perspektiv är den här beskrivna tveksamheten i ROT-avdragets regelverk ett mycket tydligt hot. Därtill kommer effekten att seriösa företag missgynnas. Det kan rimligen inte finnas någon grundad tanke bakom att reglerna är skrivna på nuvarande sätt, utan beror troligen mer på brist på tanke och kunskap.
Svenska byggnadsvårdsföreningen uppmanar därför till en översyn av regelverket så att man medger ROT-avdrag för renovering av byggnader oavsett om arbetet utförs på plats eller i verkstad. Det skulle gynna underhåll, skapa fler jobb och motverka svartarbete än bättre.
Björn Ohlén
Ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
