fbpx

Radiatorer, elelement och annan distribution av värme

Fina gamla sektionsradiatorer kan man ibland få gratis i samband med stora renoveringsåtgärder. Efter blästring blir de som nya och de ger jämn och skön värme.

Många som genomför renoveringar av äldre hus byter också värmesystem. Oavsett vad man väljer är det lätt att missa den kanske viktigaste delen av systemet – den som distribuerar värmen. Här beskriver Anders Edvardsson de vanligaste distributionssystemens för- och nackdelar.

Värme kan distribueras på många olika sätt; med vattenburna radiatorer, direktverkande elelement, golvvärme och luft. Oftast avslöjar byggåret vilket system som ursprungligen fanns i huset. Centralvärme blev vanligt i både enfamilj- som flerfamiljshus kring sekelskiftet 1900-talet. Det vattenburna systemet värmdes då med kol eller ved från en stor panna som stod i källaren. Eldningsolja slog igenom på 1950-talet, men i och med oljekrisen på 1970-talet blev andra lösningar mer ekonomiska, såsom pellets och luftvärmepump. Idag kombineras ofta olika system för att effektivisera uppvärmningen.

Att värma sitt gamla hus med direktverkande el kan kosta skjortan, men ibland är det likväl det bästa alternativet. Det är billigt att installera och reagerar snabbt på temperaturförändringar.

Svalare med luftvärmepump
Har du ett vattenburet system med radiatorer? Grattis, du har ett väldigt användbart och flexibelt system! Till ett vattenburet system kan du koppla de flesta värmekällor, såsom värmepumpar, pellets- och vedpannor och solvärme. Vatten genom rör kan tyckas enkelt, men i äldre hus, framförallt de som är byggda före 1970 finns det ett par faktorer som man bör tänka på.
Det viktigaste är skillnaden mellan låg- och högtemperatursystem. Har man exempelvis haft en olja-, gas- eller elpanna tidigare kan dessa energikällor producera varmt vatten med en temperatur på upp till 80–90 grader. Vid en övergång till exempelvis värmepump som är ett lågtemperatursystem som bara levererar upp till 55 grader varmt vatten uppstår ofta problem som värmepumpsleverantörerna ibland förbiser– man får inte tillräckligt varmt i huset. Med lägre vattentemperatur behövs större yta för att avge samma mängd värme och då behöver man byta radiatorer till en större storlek.
I äldre hus där det finns originalradiatorer kan ett elementbyte påverka det kulturhistoriska värdet och förfula huset. Gamla radiatorer är både svåra att få tag på och dyra. Kan man renovera och behålla sina gamla radiatorer bör man alltid göra detta i första hand. Ofta när man behöver byta radiatorer bör man även se över sin cirkulationspump. En gammal pump går ofta konstant på samma varvtal medan en nyare kan vara varvtalsstyrd och är betydligt energisnålare. En kombination av nya radiatorer och gammal cirkulationspump kan även medföra att det låter mycket om värmesystemet, och detta beror på att flödet blir för högt. Värmepumpsutvecklingen går dock snabbt framåt och redan nu finns det ett fåtal modeller på marknaden som kan producera vatten med högre temperatur.
Det finns även skillnader på själva rörsystemet. De flesta hus är byggda med ett tvårörssystem. Men i vissa hus finns ett enklare ettrörssystem (se illustration) och i dessa hus är det ännu viktigare att man kontrollerar vilka temperaturer huset kräver innan man installerar en värmepump.

Bästa tipsen för vattenburna
Med ett äldre vattenburet system finns det slutligen två viktiga saker du ska tänka på för att systemet ska må bra och för att du ska få såg låg energianvändning som möjligt.
– Se över dina termostatventiler! Dessa har en livslängd på 10–15 år, och är de äldre än så kan ett byte ge en energibesparing på cirka 5 %.
– Injustera systemet regelbundet! Med ett system i balans får varje radiator rätt mängd vatten och temperatur och du får både en låg energianvändning och ett tyst system.

Sektionsradiatorn har betydligt högre andel konvektion och tar på så sätt bättre hand om de kalla luftströmmarna som uppstår vid ett fönster.

Direktverkande elelement
Direktverkande el är ett mycket vanligt uppvärmningssätt. Dels i hus som är äldre än 100 år där man har ersatt eldstäder och liknande, men även i hus byggda mellan 1975–1990. Systemet har många fördelar då det är billigt att installera och relativt underhållsfritt. Dessutom reagerar det väldigt snabbt på temperaturförändringar. Men eftersom elpriset har stigit kraftigt sedan slutet av 1990-talet och kommer att fortsätta öka är det också ett mycket dyrt uppvärmningssätt.
Den som bor i ett hus med direktverkande el bör regelbundet se över sina termostater som har en livslängd på cirka 10–15 år. En trasig termostat kan medföra att elementet levererar för mycket värme vilket ger övertemperaturer och höga energiräkningar.
Många väljer att gå över till moderna oljefyllda elelement. Dessa sparar inga pengar eftersom mängden el blir densamma, men de ger en jämnare värmefördelning. Värmestrålningen från äldre element kan många uppfatta som obehaglig och just detta slipper man med oljefyllda element.

I ett ett rörssystem blir temperaturen lägre och lägre ju längre bort från värmekällan man kommer. Därför är detta system extra känsligt när man byter från ett högtemperatursystem till ett system med lägre arbetstemperaturer.

Golvvärme tar inte bort kallras
Golvvärme blir allt vanligare även i äldre hus och installeras ofta i samband med större renoveringar. Det kan vara antingen vattenburen eller elgolvvärme. Men för att man ska få en bra och billig lösning med golvvärme krävs framförallt två saker. Bra fönster och en väl isolerad grund!
Grunden bör ha minst 30 centimeters isolering för att man inte ska få stora värmeförluster rakt ner i marken. Även i små utrymmen där det är vanligt med golvvärme, såsom badrum är detta viktigt. I vissa fall kan förlusterna bli upp till 3000–4000 kWh/år på grund av bristfällig isolering.
Golvvärme ersätter radiatorer i de flesta fall. Radiatorer placeras nästan alltid under ett fönster för att motverka kallras eftersom fönstren är husets svagaste konstruktion. Viktigt att tänka på när man tar bort radiatorerna och har gamla fönster är att det plötsligt kan upplevas kallt och dragigt att vistas nära ett fönster. Det kan till och med bli så att man inte kan utnyttja den bostadsyta som finns nära ett fönster i huset.

Konvektion och strålning
När en radiator går sönder och du måste byta den finns det en rad olika radiatorer att välja bland. I äldre hus där man vill bevara gamla fönster är det generellt bäst att välja en radiator med hög konvektion eftersom de tar hand om kallraset från fönstret på ett bättre sätt (se illustration). Därför kan det vara bra att välja en äldre så kallad sektionsradiator framför en panelradiator eftersom de har en högre konvektion. Det finns ett bra utbud av både nya och begagnade sektionsradiatorer på marknaden som både ger bäst värme och som dessutom ser ut som äldre radiatorer.

Anders Edvardsson

energirådgivare vid det regionala Energikontoret Skåne, har arbetat mycket med energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla hus.

anders.edvardsson@kfsk.se

4/2012

keyboard_arrow_up