Under 1900-talets första hälft fanns tusentals stadsnära handelsträdgårdar i Sverige. Förutom att erbjuda stadsborna blommor och grönsaker, var trädgårdarna också viktiga som gröna stråk i en alltmer exploaterad miljö. Idag är få av dem bevarade och ännu färre är i bruk. Anders Ryberg berättar om arbetet med att skapa opinion och rädda de gamla handelsträdgårdarna.
”Övriga vill jag då be om överseende för att jag ibland har låtit förleda mig av min stora blomsterkärlek till att bliva mera lyrisk än saklig i beskrivningarna, vilket jag dock på annat håll sökt reparera.” Så skriver Folke E R Johansson, trädgårdsmästare på Restads sjukhusträdgård i Vänersborg och flitig trädgårdsskribent, i förordet till Trädgårdens vattenpartier och dess växter 1939. Att någon skulle beskriva trädgårdsmästaryrket på detta innerliga sätt idag har man tyvärr svårt att tänka sig. Växthusen som han ansvarade för var byggda 1908 och helt unika i sitt slag. Endast ett fåtal av landets sjukhusparker har bevarade växthus och inga så gamla. Ändå har det varit omöjligt att få kommunen eller de regionala institutionerna att engagera sig för ett bevarande av växthusen på Restad. Det alternativ som länge verkade mest troligt, som så ofta när det gäller gamla handelsträdgårdar och växthus, var rivning.
Kriminalvården griper in
När allt hopp verkade vara ute för de gamla växthusen i Vänersborg såg kriminalvården på Östragård, som också finns på Restad, möjligheter att renovera och använda trädgården. I oktober 2010 påbörjades renoveringen av de sju växthusen med tillhörande arbetslokaler. Det är de intagna på anstalten som utför arbetet under handledning och projektet fortskrider över förväntan. Bakom masonitskivor i lokalerna fanns fin pärlspont. Gamla dörrar och fönster har gjorts i ordning. Den ståtliga skorstenen som säkert hade varit enklare att riva kommer att pryda anläggningen även i framtiden. Förutom de omfattande renoveringsarbetena hann man under fjolåret med att odla en del i växthusen och lyckades sälja hela 450 kilo tomater. Mer lär det säkert bli under 2012, bland annat finns det i ett av växthusen en vinranka som är över 50 år gammal.
Handelsträdgårdarna – ett hotat kulturarv
Restad gård i Vänersborg är ett bra men tyvärr alltför ovanligt exempel på hur gamla växthus kan tas tillvara. De flesta handelsträdgårdar försvinner för att ge plats åt andra verksamheter och lönsammare bebyggelse. Exempel på detta är lätt att hitta i varenda kommun. Resultatet är att vi inte har några stadsnära handelsträdgårdar kvar längre. Ett rikt kulturarv har försvunnit i tysthet utan några protester. En stad som Mölndal hade en gång över femtio handelsträdgårdar – idag finns bara en kvar med produktion. I en jubileumsbok från 1946 kan man under rubriken Handelsträdgårdarna har varit framgångsrika läsa: »Handelsträdgårdsnäringens storlek mätes i fönsterglas! Och vad omfattningen av denna beträffar kommer Mölndal i storleksordning som nummer två i landet. Det är endast Hässelby samhälle som har fler växthusrutor i statistiken!«
Göteborgs sista handelsträdgårdar rivs
Det finns få goda förebilder för bra bevarande av äldre växthus och handelsträdgårdar i landet. De få som finns är ofta privata initiativ. Staden Göteborg är inget undantag. I den vackra Renströmska sanatorieparken i stadsdelen Örgryte fanns en underbar liten handelsträdgård med flera växthus, pannrum och en avancerad bänkgård med undervärme. Under sjukhustiden hade trädgården försett sanatoriet med nyttigheter i form av frukt, blommor och grönsaker. På en flygbild från 1951 kan man se att stora områden av parken var uppodlade och i centrum växthus och drivbänkar. Det hindrade inte att denna trädgårdsklenod revs sommaren 2006 för att ersättas av två plastväxthus omgärdade av ett högt stängsel helt utan historisk förankring.
Som om inte detta vore nog försvann i samma stadsdel, Örgryte, Lilla Torps vackra trädgårdunder sommaren 2011. Lilla Torp kunde betraktas som »Göteborgs sista handelsträdgård« med full produktion av prydnadsväxter så sent som våren 2010. Säkert är den också sörjd av många, inte minst de hundratals stamkunder som brukade handla sina blommor i den lilla trädgården.
Göteborgs Stadsmuseum skrev i sitt utlåtande att anläggningen var bevarande värd. Detaljplanen medger inte heller ny bebyggelse på rivningstomten. Allvarligast är nog ändå att ungdomar inom stadsodlingsrörelsen hade engagerat sig i frågan och efter en varsam renovering ville de fortsätta odlingen i Lilla Torps anrika trädgård. Det satte paragraf 22 i Fastighetsnämndens arrendeavtal stopp för: »Arrendatorn skall vid arrendets upphörande återlämna arrendestället väl avröjt samt fritt från byggnader och anläggningar såväl ovan som under jord«. Nu är den i alla fall uppfylld. En inte alltför djärv gissning är att området blir parkeringsplats i framtiden. Det är vanligt att blommor och grönska får ge vika för bilismens behov.
Inte bara mörker
Många exempel på fåfänga försök till bevarande av genuina växthusmiljöer och handelsträdgårdar skulle kunna ges från nästan varje kommun i Västsverige. I exempelvis Ulricehamn fanns Ubbarps handelsträdgård med sina, om jag minns rätt, åtta ståtliga stora växthus. Jag anser fortfarande att det var en av de finaste och mest bevarandevärda trädgårdarna. När rivning blev aktuell 1998 arbetade jag för ett bevarande, bland annat med hjälp av lokalpressen. Men eftersom trädgården låg mitt i ett mycket väl tilltaget vägreservat fick blommor och grönska ge vika för bilismen. Ännu har ingen väg byggts ändå fick bland annat vägbygget motivera rivningen.
Men allt är inte bara mörker. Projektet på Restad gård har beskrivits ovan och det finns också goda privata initiativ runt om i landet. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län hade inom landsbygdsprogrammet redan 2005 möjlighet att ordna en sexdagarskurs om att bevara och ta tillvara gamla växthus vilken hölls just på Restad gård. Som trädgårdskonsulent har jag också varit med och arrangerat flera trädgårdshistoriska träffar med trädgårdsmästare som minns vilken betydelse och inte minst höga status som trädgårdsnäringen hade en gång.
I samband med 2011 års Kulturarvsdag med temat »Gröna platser« hade vi möjlighet att medverka med programpunkten »Tre handelsträdgårdar«. De tre som fick ansvaret att visa att även handelsträdgårdar kan vara kulturarv var Restad gård i Vänersborg, Dala handelsträdgård i Stenstorp nära Falköping och bröderna Henrikssons handelsträdgård i Stenungsund. I det sistnämnda fallet driver kommunen nu ett framgångsrikt projekt med arbetsträning, Jordhammars Växtkraft, samtidigt som trädgården bevaras för framtiden.
För att visa handelsträdgårdens stora upplevelsevärden och framhålla trädgårdsmästaryrket som ett spännande yrkesval i framtiden, har jag på ledig tid tillsammans med dokumentärfilmaren Dan Kristensson under två år filmat den dagliga verksamheten i Arvidssons handelsträdgård i Borås. Där odlar Ingvar och Karin alla sorters grönsaker och blommor på friland och i växthus samtidigt som de trogna kunderna kommer med både taxi och färdtjänst. Underhållet sker löpande, hellre lappa och laga än att vänta tills skadorna blir alltför stora, för övrigt en god princip för all byggnadsvård. I filmen följer vi bland annat Ingvar Arvidsson när han byter trasiga glasrutor i växthusen efter två svåra snövintrar. En trädgårdsmästare måste även behärska glasmästarkonsten, vilket säkert hans gamle kollega Folke E R Johansson på Restads sjukhusträdgård också gjorde.
LÄSTIPS
- Olausson, Inger (2007). Handelsträdgårdar i Sverige ca 1900–1950. Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, volym 19–20
- Bexelius, Eva-Britt & Westberg, Lars (1976).
Sopor blev blommor: Hässelby villastad och handelsträdgårdsverksamheten. Stockholm - Johansson, Folke E. R. (1939). Trädgårdens vattenpartier och dess växter. Stockholm: Nord. rotogravyr
Anders Ryberg
är hortonom och trädgårdskonsulent vid Länsstyrelsen i Västra Götalands Län. Han arbetar aktivt för att bevara trädgårdens kulturarv i vid bemärkelse.
anders.ryberg@lansstyrelsen.se
1/2012
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
