Denna uppmurade och putsade kakelugn med målat mönster står i en sommarstuga jag renoverar. Stugan är byggd i timmer ca 1902 vid sjön Bolmen i Småland, södra delen av Jönköpings län (länsgränsar till både Kronoberg och Halland). Den har några lagningar sedan tidigare, och några mindre sprickor, men i övrigt gott skick.
Jag skulle vilja veta mera om denna typ av kakelugnsvariant. Varför är den gjord som den är? Vad har den för ev. skillnader i egenskaper i jämförelse med en kaklad, några för-/nackdelar?
Mönstret på den, finns det något att säga om det? Är det original från när den murades? Bör man fylla i där det är svagare eller bara låta det vara? Vi är lite osäkra på om någon tidigare kan ha varit och fyllt i mönstret på sina ställen.
Just nu är den eldningsbar enligt sotarens senaste utlåtelse. Men om den någon gång skulle få problem, t.ex. släppa från murstocken, kräva glidgjutning, etc. – vad gör man då, är det kört att laga den i och med att den inte går att plocka ned som en kaklad kakelugn?
All annan eventuell information, tips eller kuriosa är av intresse. Tack! 🙂
Svar:
Den här typen av ugn kallas rörspis och är en enklare variant av kakelugnen. Tekniskt fungerar den som en kakelugn med kanalsystem men ytan är av lerputs istället för kakel. De kallades ibland tegelugnar eller lite nedsättande för fattigmanskakelugn men många tycker de är vackrare i sin enkelhet än de lite pråliga kakelugnarna. Normalt användes lera som bruk och puts eftersom det är mer elastiskt än kalk- och framförallt cementbaserat bruk. Lerbruk gör också att den går att blöta upp och demontera, till exempel när man behöver demontera överdelen för sätta en stos mellan ugn och skorstenskanal vilket är en vanlig åtgärd vid läckage. Tyvärr har vissa ugnar renoverats med fel bruk vilket gör renoveringar mer komplicerade. Man kan prova om det går att lösa upp med vatten i ett undanskymt hörn eller ovanför krönet. Det inre gnistskyddet och det ”fräscha” utseendet kan peka på en senare renovering.
Den stilistiska marmoreringen kan vara både ny och gammal. Det finns otaliga varianter och många lokala förmågor i hela landet, både då och nu. Eventuellt kan ett besök på närmaste hembygdsgård ge information om det finns liknande utföranden i bygden? Annars kanske antikvarierna på länsmuseet kan ge mer information om lokala målare och traditioner?
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
