Har några frågor kring våra källarväggar i vårt hus från 1915. Håller nu på att knacka ned allt som är löst. Frågan är hur jag på bästa sätt putsar upp dem igen? Kommer inte måla väggarna då jag vill ha det så diffusionsöppet som möjligt. Står i valet och kvalet att välja mellan ”vanligt” Putsbruk C och Hydraulisk kalkputs. För- och nackdelar med de båda?

Efter jag valt själva produkten, hur går jag då tillväga?

– Hur lagar jag de större ”groparna” i väggen? Samma bruk som jag putsar med?
– Ska väggarna nätas eller armeras på något annat sätt innan putsning?
– Behöver jag använda något grundningsbruk för god vidhäftning? Eller räcker med med att vattna väggen?

Svårt att hitta bra information, så väntar med både glädje och spänning på vägledning. Gärna med några tips och trix för hur jag får ett gott resultat. Stort tack!

Svar:

Val av material till att underhålla sitt hus baseras på vilka material som finns i huset redan. Baserat på årtal och bilderna så tror jag att dina källarväggar/ grund är utförd i en platsgjuten metod (man ser avtryck av formbräderna tydligt på insidan) med cementbaserad material, en tidig betong.
Dessa tidiga gjutningar är inte så kraftiga som nutida betong utan cementhalten och dess styrka var något lägre. Detta är utgångsläget för materialval.
Här kan du då välja ett cementbaserat material, förslagsvis typ putsbruk C.
Är det så att du har problem med fukt i källaren och vill att väggarna ska ”andas” lite fortare kan du välja ett hydrauliskt kalkbruk istället. Båda kommer att fungera tekniskt bra, putsbruk C har lite högre styrka och tål lite mer mekanisk påverkan medan hydrauliskt kalkbruk är lite snabbare i fuktvandring.

Oavsett vilket bruk du väljer att använda så är förarbete och utförande detsamma.
Börja med att borsta väggarna med en mjuk borste, tänk på munskydd, alternativt dammsuga med en byggdammsugare (tål damm bättre). Förvattna väggen med förslagsvis en lågtrycksspruta (blomspruta typ) och se hur fort vattnet sugs in. Sugs det fort in så måste kanske förvattningen upprepas några gånger.
Tänk att du ska påföra putsbruket i tre skikt, detta för att lättast få ett bra resultat.
På dina väggar behövs ingen armering (nät, putsbärare) utan du tar valt putsbruk och blandar upp med lite extra vatten och använder som grundning, skikt 1. Detta kan penslas/ borstas på eller slås på om du har erfarenhet av att putsa innan.
Efter att detta torkat så förvattnar du igen och lägger på nästa lager. Här fyller du upp gropar och jämnar till ytan till den jämnhet du vill ha, skikt 2. Beroende på vilken ballaststorlek det finns i bruket så anpassar du tjockleken på skiktet, grundregel är att kornstorleken gånger 3-4 (3mm grus kan ge ca 12 mm tjocklek).
Efter att det har torkat, ca 1-3 dygn, förvattnar du igen och lägger på sista skiktet, skit 3. Här är det vilken struktur och jämnhet som önskas som styr om du använder ett grovt eller fint putsbruk (ballastens grovlek är skillnaden, ex 3mm eller 1mm).
Prova dig fram på en mindre yta om du inte gjort det innan, då kan du även prova lite olika verktyg och se vilka som du trivs med. En sak som är viktigt är att inte bearbeta ytorna för tidigt eller för mycket då det stänger till porerna och gör att fuktvandringen minskar (gäller främst på hydrauliska bruk).

Läs även artikeln Råd till spannamurare för lite grundläggande tips för den ovane muraren.

Henrik Nilsson

Jag är murare sedan 30 år tillbaka med egen verksamhet och det är som murare jag hittade kärleken till gamla hus. När jag jobbat i några år fick jag upp ögonen för saker man kunde ställas inför när man arbetade i gamla hus: Varför fungerade inte de nya produkterna som översvämmade byggmarknaden? Varför var husen byggda på liknande vis, fast de inte låg i närheten av varandra?

Snart insåg jag att för att närma mig husbyggnadsprinciperna fick jag leta i helheten under den period som husen byggdes. Hur levde folk och vad levde de av? Vilka material fanns att tillgå?

Jag är aktiv i ett flertal lokala föreningsnätverk och inser att de lokala skillnaderna som finns i landet är viktiga. Länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen är viktiga av just den anledningen. Vi kan hjälpa till med ett av de första och bästa hjälpmedlen för att åstakomma bättring – studiet av vår egen lokala/regionala byggnadskonst.